Du är ett gift för mig - Noel Flike

1 - Elle

Måndag 17 augusti 2015
Jag går med trötta steg mot det ljusblå skåpet som har varit "mitt" i ett år nu. Första dagen i skolan efter sommaren. Tjoho... Nej tack! Dock var sommarlovet fett kefft. Jag låg mest hemma, sov bort halva dagarna. Bortsett från resan till Frankrike då, men den var ju nu i slutet. Dessutom var den också fett keff. Jag kom hem igår och tanken på att behöva packa upp allt efter två veckors semester känns skit, rent ut sagt. Drog dock på en del fester men det var mest bara kåta pojkar där. Träffade knappt ens mina vänner i somras. Hängde så klart en del med Linn, lyckades planera in att vara med Elias tre gånger och hängde en eller två gånger med det gamla tjejgänget, men vi tappar bara kontakten mer och mer ju längre tid som går. Synd. De var mina första riktiga vänner.

"Sup hoe?" Ropar någon bakom mig och springer fram och kramar mig. Det är Vera.

"Omg! Hej baby!" Ropar jag tillbaks.

"Jag har saknat dig enormt!" Säger hon när vi har släppt kramen.

"Då skulle du inte åkt bort hela lovet." Svarar jag.

"Men vadå? Som om jag skulle missa fotbollslägret i Spanien."

"Fortfarande dålig stil att bara lämna mig här helt ensam." Vi rör oss mot skolgården där alla ska samlas.

"Vadå, du chilla ju galet i Frankrike i två veckor!"

"Det räknas inte! Det var ju endast för att träffa släkten och du vet hur mycket jag hatar släktträffar." Svarar jag irriterat.

"Jaja. Men du festade en del, några snygga boys?" Frågar hon med en retsam leende.

"Bara kåta pojkar som tror dem kan få vilken tjej som helst i säng." Svarar jag. Hon suckar.

"Classic." Jag nickar samtidigt som Veras blick fastnar helt på ett killgäng lite längre bort. Det är Ludwig och de. De står stilla mitt framför portarna till skolgården. Det är Ludwig, Valter, Axel, Victor, Carmelo och någon ny grabb jag aldrig har sett tidigare. Han drar jämt sin hand genom det ganska så långa, blonda håret. Riktigt prinshår. Hans klarblåa ögon möter mina.

"Ursäkta." Säger jag drygt när vi är framme vid dem för att de ska flytta sig från dörrarna.

"Hej på dig med, princess." Svarar Ludwig och släpper ut ett lätt skratt. Jag ger honom en snabb äcklad min.

"Ni står i vägen." Säger jag kort. Vera slår till mig i sidan. Hon crushar sönder på Dante som gick här förra året. Han är typ en del i gänget. Typisk fuckboy är vad han är. Killarna står kvar på samma plats. "Kan ni flytta på er då?" Fortsätter jag och flin växer i deras ansikten.

"Förlåt baby, vi ska aldrig stå i vägen för dig igen." Svarar Ludwig och killarna flyttar på sig. Med en hög suck drar jag med mig Vera ut på skolgården där i princip hela skolan har samlats nu.

"Var du tvungen att vara så otrevlig mot dem?" Frågar Vera lite irriterat när vi väl är ute.

"Ja, de tror att de äger hela skolan." Svarar jag.

"Aja, nu vet i alla fall Dantes kompisar vem jag är." Säger hon med ett leende. Jag suckar.

"Han är inte värd dig. Han är fuckboy. Han är trash." Svarar jag och Vera himlar med ögonen.

"Jag ska ha honom ändå." Jag suckar. Hon är omöjlig.

Vi står stilla på skolgården och väntar på att rektorn ska börja tjata. Mer folk samlas och det blir snart väldigt trångt. Jag hatar första skoldagar. Man har inte ens riktiga lektioner. Det är bara en jävla massa trams som ska göras. Ge mig hellre en mattebok och be mig göra tio sidor. Äntligen går rektorn fram och ställer sig bakom mikrofonen och börjar babbla på om allt möjligt som ingen egentligen bryr sig om.

"Elle." Viskar någon bredvid mig. Det är Linn.

"Linn." Svarar jag.

"Fest ikväll. Du kommer. Hela skolan ska dit och det kommer bli maxat." Fortsätter hon.

"Ska ni festa på en måndag? När skolan precis har börjat?" Frågar jag med en skeptisk min.

"Det är typ som en back-to-school, sommaren-är- över fest. Och så är det en kille i EK13A som precis har kommit hem från Spanien efter ett år så hans kompisar vill typ ha en fest för att han är tillbaks." Svarar hon. Jag nickar.

"Fine. Jag kommer."

"Perfa!" Säger hon och går iväg igen. Att packa upp får vänta. Jag ska festa!

"Hänger du med på fest?" Frågar jag Vera.

"Ikväll?" Jag nickar. "Skulle inte tro det, va. Morsan skulle döda mig." Svarar hon.

Efter rektorns prat går alla mot klassrummen för att 'äntligen få träffa sina klasskompisar igen', som rektorn så fint hade sagt det. Jag hatar min klass. Den är fylld med besserwissrar som tror att de är bättre än alla andra. Det finns få undantag och det är även de jag hänger med. Lucas, Rasmus och Vera så klart då.

Efter den tråkiga stunden i klassrummet där vi endast snackar om schemat för terminen skyndar jag mig mot mitt skåp. Jag pallar inte vara instängd med idioter längre. När jag närmar mig skåpet möts jag återigen av Ludwig och gänget. De står och blockar mitt skåp. Väl framme vid dem släpper jag ut en hög suck.

"Nämen, är det inte prinsessan? Står vi i vägen igen?" Frågar Ludwig med ett flin.

"Ja, det gör ni. Är det lite eran grej, eller? Att stå i vägen för alla hela tiden?" Svarar jag. Killen med de blåa ögonen möter min blick igen.

"Nåt i stil med det." Svarar han och skrattar. Inte ett elakt skratt.

"Jasså? Keff hobby." Svarar jag. Flinen i deras ansikten är kvar. "Om ni ursäktar mig så måste jag faktiskt komma åt mitt skåp." Fortsätter jag med ett överdrivet falskt leende.

"Absolut, gumman." Svarar Ludwig och dem flyttar på sig. Jag hämtar min väska och smäller igen skåpet för att sedan skynda mig därifrån.

"Kalla inte mig gumman!" Ropar jag utan att sluta gå eller vända mig mot dem.