Du är ett gift för mig - Noel Flike

41 - Noel

Lördag 26 december 2015
Idag är det dags. Jag ska åtminstone försöka prata med henne. Jag ska även lämna julklappen. Tidigare idag åkte jag förbi hennes föräldrars hus i Duvbo men de sa att hon har varit hos Maxime hela veckan.

Jag tar några djupa andetag innan jag tar mod till mig för att knacka på dörren. Jag har bara träffat hennes brorsa en gång men det räckte för honom att hata mig. Fotsteg hörs inifrån lägenheten och till slut öppnas dörren. Det är Maxime som ger mig en dömande blick.

"Vad fan vill du?" Frågar han.

"Är Elle därinne?" Frågar jag.

"Det ska du skita i." Svarar han irriterat.

"Snälla." Fortsätter jag men han verkar inte bry sig.

"Elle vill bli lämnad ifred. Det minsta hon behöver just nu är någon störig kille." Svarar han. Jag suckar.

"Kan du ge henne den här då?" Frågar jag och sträcker fram det lilla inslagna paketet till honom.

"Vad är det?" Frågar han.

"En julklapp bara."

"Elle hatar julen."

"Jag vet. Men se det som en present bara då." Säger jag och efter några sekunders tystnad tar han hastigt emot den och smäller igen dörren framför mig. Jag suckar. Jag ville verkligen få träffa henne.

———

Vi ska jobba i studion idag. Vi bestämde att vi ska passa på nu på jullovet att skriva så mycket som möjligt då vi ändå har massa tid över. Jag kommer dit sist. Det visste jag redan att jag skulle göra.

"Där är du. Sen som alltid." Skämtar Axel när jag kliver in i garaget.

"Vart fan var du?" Frågar Ludwig.

"Jag försov mig." Svarar jag.

"Aldrig att du försov dig till 14. Du var med Elleeee." Säger Dante retsamt. Valter ger honom den blicken och skakar på huvudet "diskret".

"Hallå, jag har tänkt på en sak. Vi borde skriva på kärleksbrev till dig som aldrig älskat istället." Säger jag.

"Men du skojar? Vi kan inte bara ändra nu." Säger Axel.

"Jo, för fan! Nu kör vi på den!" Svarar Ludwig glatt.

"Då ändrar vi titeln till 'kärleksbrev'. Bara det." Säger Axel och alla nickar instämmande.

Det blir som jag sa. Vi hade knappt börjat på låten innan men det verkar som att alla har ganska lätt för att skriva. Jag läser i mina anteckningar från det jag skrev igår kväll.

Så radera våra bilder
För att bilder blir till minnen
För att minnen blir till sår
För att smärtan blir till år

Jag skriver ner raderna på datorn tillsammans med resten av texten. Det här blir bra. Ludwig skriver om Zara. Det fattar nog alla. Dante vet jag faktiskt inte vem han skriver om. Det kanske inte är någon specifik.