Kapitel 4

10 0 0
                                    

Oskar gick och väckte Tom, och de fortsatte samtalet med John som berättade vad han hade hört Anton och mannen från MDF säga.

"Det här känns så fel och konstigt att höra", sa Tom när John var färdig. "Jag har varit hemma hos Fridas familj flera gånger än jag kommer ihåg och Anton har alltid varit trevlig". "Inte visat minsta tecken på att han skulle vara med MDF". "Och han har flera gånger än jag kommer ihåg pratat om sitt jobb och hur mycket han...". "Okej, nu förstår jag".

"Vad?", frågade John.

"Han har berättat flera väldigt detaljrika historier om vad han gör och har gjort på Finlands Miljö och Natur, och hur viktigt det är för honom", sa Tom. "Ibland har det nästan känts som att det han har sagt har varit inövat". "Och nu vet vi att det är det". "Allting han har sagt att han gör är en täckmantel".

"Och den funkar", sa John. "Inte en chans att Fridas familj skulle bli med Anton om de visste vad han verkligen gör, även om det är till stor del tack vare det som de bland annat har deras hus".

"Du sa John att han har gjort en överenskommelse med MDF", sa Oskar. "Har du någon tanke om vad den kan vara?".

"Jag tror jag vet", sa Tom. "Egentligen är det inte så svårt att räkna ut nu när jag tänker på det". "MDF har kommit överens med Anton om att inte låta Frida eller resten av deras familj skadas".

"Men Frida har ju flera gånger varit nära att skadas och dödas av MDF", sa Oskar.

"Har hon verkligen det?", frågade Tom med ett ifrågasättande tonfall. "Jag börjar nu tänka på bland annat slaget vid Lanzarotes Mästerdykares högkvarter". "När jag och Frida släppte ut delfinerna i havet blev fartyget äntrat av Roger och flera andra från MDF". "De sköt harpuner mot oss, men ingen av dem var ens i närheten av att träffa Frida". "Och också när MDF angrep högkvarteret efter att vi blev rentvådda...". "Tänk efter ni också". "Har Frida någonsin varit i närheten av att till exempel träffas av harpuner?".

De blev alla tysta. John började genast tänka på dagen innan när han och Frida hade flytt undan MDF. Alla harpuner som de hade avfyrat mot Frida hade missat ordentligt medan han själv hade varit nära att träffas flera gånger. Och när Frida hade dragit ner honom på marken hade männen varit långsammare med att skjuta. Och då också missat ordentligt. MDF hade även missat de harpuner som de sköt medan de hade jagat John och Frida på havet.

"Det stämmer", sa John. "Frida har aldrig varit i närheten av att skadas av MDF".

"Med undantag för Amos, som skadade henne ordentligt", sa Oskar. "Och då före han räddade henne från att drunkna en gång, vilket var en planerad händelse".

"Anton blev inte glad över det som Amos gjorde", sa John. "Det sa han under samtalet".

"Det sa du, ja", sa Oskar. "Men nej, jag kommer faktiskt inte heller på någon annan gång som Frida varit ens i närheten av att skadas eller dödas av MDF, på samma sätt som oss".

"Och det har Anton kommit överens med dem om att ska fortsätta gälla efter att han har dödat mig", sa John. "De sa mannen han pratade med att ännu kommer gälla, oavsett om Anton stannar med dem eller inte".

"John", sa Oskar fundersamt. "Kan du sätta på din kamera?".

"Okej", sa John och satte på den. Oskar gjorde det också så att John kunde se honom och Tom.

"Du har hela samtalet låtit både rädd och arg samtidigt", sa Oskar. "Och du ser också ut som om du är rädd och arg".

"Det är för att jag är rädd och arg", sa John med darrande röst. "Anton sa till mannen han pratade med att han från och med imorgon ska påbörja försök att döda mig". "Och jag minns nu tydligare än på länge när han dödade min pappa". Han blev tyst en stund. "Och jag vill hämnas", sa han sedan med argare röst.

GrottdykningWo Geschichten leben. Entdecke jetzt