Midsommar - o.e

Kapitel 12

Kapitel 12:
Previously:
"Ni gjorde vad? Kysste du henne?" Frågar ogge och ler. Jag nickar som svar och känner hur min kinder blir med och mer röda. Shit vad stelt detta är.
"Åhhh lille gubben rodnar, gulle" säger Felix och tar tag i min kind och nyper. Så som mormor alltid gör när hon hälsar på en.

Lexi's perspektiv:
Det var idag, idag vi skulle åka hem. Hem till tråkiga Linköping igen. Midsommar helgen var slut och alla höll på att ta adjö av varandra ute på plan, förutom jag. Jag hade tidigt i morse dragit på mig en av morfars mörkgröna skjortor och gått till stranden. Här kunde jag tänka, gråta, skratta, leva, vara den jag vill för stunden. Just nu visste jag inte vem jag ville vara. Men jag visste en sak, och de var att idag, idag kommer Oscar. Oscar enestad lämna denna plats och vi kommer aldrig mer se varandra. Den tanken skrämde mig. Det var som att någon la en sten på mitt hjärta och bara tryckte och tryckte tills det gick i bitar. Jag kunde inte bestämma mig om jag hade känslor. Känslor för just honom. Kärlek har aldrig varit min grej. Jag har aldrig behövt sitta och fundera på om jag hade känslor för någon, för de var aldrig någon som gilla mig. Detta var stort. Riktigt stort.

"Jag tänkte väll att du var här" hör jag en mörk röst säga bakom mig. Jag vrider mig försiktigt om och möter ett glatt ansikte.
"Hej på dig med Felix" säger jag och ställer mig upp för att ge han en kram.
"Hur kommer de sig att du smyger omkring i buskarna?" Frågar jag medan vi båda sätter oss ner i sanden.
"Oscar var orolig vart du var när vi alla sa hej då till varandra" svara Felix och la sin arm runt mina axlar.
"Så varför är de inte Oscar som sitter här med mig istället för du Felix?" Frågar jag och flinar.
"Jo, Oscar ville inte värka för på så han bad mig hitta dig.. Haha tönt som han är.." Svarar han och skrattar.
"Jag tycker inte Oscar är en tönt.."
"Nej men de är ju för att du är käääär i honom" larvar sig Felix och drar ut på ä.
"Varför sitter du här ens?" Fortsätter han.
"Jag behövde tänka en stund och här finns de ingen som stör.. " mumlar jag till svar.
"Vad då, har de hänt nått?" Frågar Felix.
"Asså nae, tänker bara på Oscar. Kommer han glömma mig? Kommer vi någonsin ses igen? Gillar han mig? Gillar jag honom? Så mycket frågor och inga svar" Jag tystnar.
"De är ju inte så att vi är tillsammans, men ändå..." Mumlar jag.
"För de första, nej han kommer aldrig glömma dig och För de andra, du kan få hans nummer av mig så ni kan sms:a så mycket ni vill, MEN bara om jag får ditt.." Svarar Felix och ler lurigt medans jag himlar med ögonen.
"Försöker du haffa på mig felleboy?"
"I din drömmar baby" svarar han och skrattar.
"Och för de tredje, ja han gillar dig. väldigt, väldigt mycket" berättar han medan han lägger sin hand på mitt lår.
"Sååå nu tycker jag vi ska ta och gå till dem andra, tror Oscar vill säga hej då utan att behöva stressa" säger Felix plötsligt och börjar resa sig upp.
"Aa okej, kanske bäst så.." Mumlar jag och vi båda börjar gå mot stugan igen.

Oscars perspektiv:
Jag ser hur Felix kommer med Lexi ner för backen till stugan. Jag börjar gå imot dem. Jag ser hur han klappar Lexi lätt på ryggen som en 'lycka till' grej precis innan vi mötts. Jag nickar lätt till Felix och han går mot de andra grabbarna.
"Detta blev jobbigare än vad jag trodde de skulle bli.." Mumlar hon samtidigt som en tår rinner ner för hennes kind. Jag drar försiktigt in henne i en kram.
"De är ju inte precis sista gången vi ses Lexi. Jag kan åka till Linköping och du kan komma till Stockholm. Plus jag har en liten överraskning åt dig.." Avbryter jag hennes snyftningar och vi drar sakta ifrån för att få ögon kontakt. Jag ler försiktigt och pussar henne på näsan. Hennes kinder blir lite lätt ljus rosa. Söt.
"Lovar du de Oscar? Lovar du att vi ses igen?"
"Ja jag lovar" svarar jag samtidigt som jag tar upp två biljetter till fooovertigo. Hon kollar skumt på biljetterna.
"De är biljetter till vår konsert på Skansen 13 augusti" säger jag och hon tar försiktigt imot dem. Men säger inget.
"Du kan ta med dig en kompis och då har ni båda meet and great och VIP" fortsätter jag och hon skrattar lite blygt.
"Vad är meet and great?" Frågar hon och rodnar.
"Att ni får träffa oss" svarar jag och skrattar.
"Jaha, Ehm.. tack Oscar.. Verkligen tack! Men jag vet inte riktigt om jag kan ta imot detta. Jag menar, jag har inget till dig" svarar hon och kollar sorgset ner i backen.
"Jag har redan fått tillräckligt av dig, kärlek och en underbar helg så ta nu biljetterna och vi ses om några månader" säger jag och drar in henne i ännu en kram. Vi drar ifrån och bara står och kollar i varandras ögon. Hennes ögon är lika isblå i skuggan som när vi är i solen. Jag ler försiktigt och hon gör detsamma.
"Får jag kyssa dig nu?" Frågar jag och biter mig i läppen. Hon skrattar försiktigt och ler.
"Man frågar inte sånt Oscar, man bara gör de" svarar Lexi och för sina läppar mot mina.