Långt bort härifrån (n.f)

nio

"Du är så jävla solbränd, jag är så avis" utbrister Emeli och kramar om mig. "Fan jag borde följt med"
"Dumt att du inte gjorde det faktiskt" svarar jag och kollar över hennes axel. "Där är du?"
"Här är jag" ler Adrian, en kille vi båda gick i skolan med, och kommer även han fram för att krama mig.
"Det var min överraskning" säger Emeli och lägger en arm kring hans midja.
"Så jag försvinner ett tag och Teo är borta?"
"Vi kan prata om det senare" mumlar hon och drar med oss två in i lägenheten hon delat med Teo bara några månader tidigare.

"Vill du har kaffe?" frågar Emeli och sticker ut huvudet in i vardagsrummet.
"Sen när dricker du kaffe?" frågar jag tillbaka skeptiskt och drar upp benen i soffan.
"Mycket händer vet du"
"Jo tack"
"Du skrev något jag aldrig förstod om Noel, är ni ihop igen?" frågar hon och sätter ner två muggar på soffbordet.
"Hur gick det till när du bytte ut Teo mot Adrian?" frontar jag för att undvika frågan. Det blir lättare att inte prata om det, till en början i alla fall.
"Jag bytte inte ut någon, jag älskade inte längre Teo" svarar hon och rycker på axlarna.
"Du älskade inte honom och bytte ut honom"
"Du vill bara irritera mig" Ja.

"Jag drar" ropar Adrian från hallen och några sekunder senare hörs dörren som stängs och låses utifrån. Jag tror, nej jag är säker på, att de passar ganska bra ihop.

"Jag måste ta det här" ursäktar jag mig och drar upp mobilen som vibrerar ur bakfickan.
Jag slår mig ner på sängen i rummet bredvid och svarar.

"Hej" Jag lägger mig bak och kollar upp i taket.
"Fransyskan!" säger Ludwig. "Du är på högtalare med världens bästa Ludwig och Axel. Du kommer få ett datum, en tid och en plats och du ska vara där finklädd med ett stort leende på läpparna"
"Vad händer?"
"Vi har hittat värsta dejten till dig" svarar Axel och ju längre samtalet går desto mer övertygad blir jag om att jag inte verkar ha något val. Går hellre dit själv än att jag blir kidnappad och körd dit i Ludwigs bil.
"Blinddejt alltså?"
"Det kan du kalla det om du vill" Inte en tvekan på att Ludwig finner samtalet väldigt underhållande.
"Nej, det är en blinddejt" rättar Axel honom och vem fan som pratar börjar bli oklart. "Vi skickar uppgifterna senare"
"Om jag kommer så får ni göra mig en gentjänst någon gång"
"Absolut" lovar Ludwig. Då är i alla fall ett problem löst, bara tio nya.

Någon av de lägger på samtalet utan fler ord och jag har en dejt. Jag har inte en aning om någonting men så har det mesta känts på sistone. Noel har fortfarande inte svarat på mitt sms och jag vägrar skicka ett till, jag är ju inte desperat. Han är bara upptagen med att jobba, även om skvallertidnings rubrikerna säger andra saker.

'Se Hov1-stjärnans flörtiga bilder tillsammans med influencerprofilen Elvira Lövgren från solparadiset'

Jag läser aldrig längre än så. Jag behöver inte se de 'flörtiga bilderna' Elvira lagt ut på sin Instagram.
Det kan finnas en möjlighet att Noel inte alls kommer svara när jag tänker efter.

Jag går tillbaka ut till Emeli som helt enkelt uppdaterar mig om det jag missat som hon inte redan tagit över telefon.

-

Stora, tunga snöflingor seglar ner från himlen och lägger sig som ett täcke över marken. Det enda bra med vintern förutom julen.  Det betyder att jag slipper det äckliga slasket på vägen hem.

"Du har något i ansiktet" flinar jag och Emeli öppnat snabbt mobilens kamera och suckar.
"Teo kastade en jävla kotte på mig" Jag garvar svagt och hon kämpar mot att inte ge in.
"Jag får fixa inflyttningsfest åt dig" ler Emeli för att styra bort samtalet från kotten och sätter sig på den lilla stoppade bänken i hallen när jag drar på mig dunjackan som precis som lägenheten varit alldeles för dyr.
"Om du kan samarbeta" Hon verkar inte helt nöjd med det svaret. "Det finns andra personer som anser att de är de absolut bästa festfixarna"
"Nu är det du som byter ut mig mot dina kändiskompisar" klagar hon och skjuter ut med underläppen för att spela ledsen.
"Jag kommer inte ens försöka försvara mig mot dina konstiga påhitt" Jag kramar om henne och går ut i trapphuset där lamporna tänds av min rörelse.
"Hejdå"
"Vi hörs"

Ute på gatan byggs lagret av snöflingor upp och lägger sig över mitt hår som kommer förstöras helt av vattnet när det smälter. Så mycket för att platta håret i morse.

-

inte en aning om vad som ska hända nu men det är sånt som händer när man är kingen