Långt bort härifrån (n.f)

sex

Jag lossar mitt grepp om Alphonses midja och kliver av den gröna vespan vi åkt hit på. Vi trycker på en ringklockan som sitter vid de vita grindarna utanför huset.

"Vem är det?" sprakar den lilla högtalaren. "Le mot övervakningskameran" fortsätter Ludwig. Han njuter av att leka lite och det hörs.
"Släpp in oss"
"Det magiska ordet?"
"Tack" Det klickar till och grindarna glider upp för att ge oss tillträde till tomten.

'Vid poolen, om ni hittar dit förstås'

Jag ignorerar Ludwigs sms och skjuter upp porten efter att ha korsat gräsmattan. Grusgångar är överskattat.
Det är inrett så vitt att det nästan sticker i ögonen och marmorplattorna är mer lika speglar än ett golv. Fint.

Den öppna planlösningen gör det lätt att hitta till baksidan där plaskande ljud hörs.

"Fransyskan" utbrister Ludwig och häver sig upp ur vattnet för att sätta sig på kanten. "Välkomna till La Casa De Hovah. Bienvenue"
"Merci" svarar Alphonse och sätter sig på en solstol under ett parasoll.
"Can you belive we don't have a jacuzzi?" frågar Ludwig sedan och ler mot Alma som kommer ut i solen.
"No I can't" svarar Alphonse och skrattar åt att Ludwig citerat Kanye.

Ludwig förklarar att nästan alla andra är och handlar.

-

"Vi ska ut ikväll" Suprise. "Och ni måste med"
"Varför?" Ludwig suckar och släcker telefonen för att lägga ner den på solsängen han sitter pås madrass.
"För att?"
"Du är typ bäst på att argumentera" Han nickar och tar på sig en gräddvit fiskehatt.
"Jag vet"

"Hallå, Mollie kom!" ropar Alma och jag reser mig för att ta plats vid långbordet som står under en markis stor nog att få hela huset att lyfta. "Jag måste fråga lite saker" Ånej. Jag slår mig ner på stolen mittemot hennes och hon klickar runt på datorn fram sig.
"Vadå?" Alma trycker undan ett leende och trummar löst med händerna mot bordet i takt med det långsamma beatet som spelas inne i huset.
"Vad gjorde du och Noel igår?" Hon ställer frågan utan att släppa skärmen med blicken och skriver in några ord på tangentbordet innan hon fortsätter klicka runt på musplattan.
"Dante berättade väll?" ler jag, korsar det ena benet över det andra och lutar mig bakåt i stolen.
"Jo det klart men man vet aldrig om det är på riktigt eller knarket som spelar" Vi skrattar lite svagt.
"Det är på riktigt" Hon kollar upp från datorskärmen.
"Vill du höra en sak?" Jag tvekar. "Den släpps ändå om någon vecka"
"Är den om -" Alma nickar, för första gången idag verkar hon seriös. "Jag vill inte höra"
Hon höjer ögonbrynen lite förvånat och slår igen datorn när ropande röster börjar höras.

"DINA SLAVAR ÄR TILLBAKA LUDWIG" skriker Valter och kastar en vit plastpåse åt Ludwigs håll när han passerar.
"Tack så mycket" Han tar upp två drickor och passar över en till Alphonse som skeptiskt kollar på drickan med mer färgämnen än vad som borde vara lagligt. "This shit gets you more hype than ecstasy"
"Thats -" Jag hade också haft svårt att svara på det. "Fun" Ludwig pratar ovanligt fritt om sånt.
"Not that I've tried or anything" säger han och verkar ångra sig direkt.
"Sluta lek Ludde" flinar Noel. Noel. "Bonjour Mister Alphonse" fortsätter han sedan flina mot just Alphonse. Han kollar inte ens åt mitt håll, igår hade han tungan ner i min hals.
"Bonjour"
"He has tried" inflikar Dante som drar av sig tröjan och höjer sin egen pet-flaska av drickan.

-

Har man precis släppt ett album som dominerat Sveriges topplistor och åker runt mellan alla paradisliknande resemål som finns för att 'jobba' så hyr man inte något litet hus där man delar rum med varandra. Det syns tydligt trots kläderna som ligger slängda över varenda möbel och trots resväskorna överfyllda med saker som det ligger ett flertal av i varje rum.

"Är det någon där?"
"Jag bara" ropar jag tillbaka och styr stegen mot rummet Almas röst kommit från.
Hon står framför en helkroppsspegel med en halvt uppdragen dragkedja i ryggen.
"Vill du hjälpa mig bara?"
"Absolut" Hon ler tackande och håller upp håret när jag börjar dra upp.
Vår uppmärksamhet fångas av en person som snabbt avbryter sin påbörjade mening och vänder i dörren.

"Noel stanna" Han verkar sucka men stannar på tröskeln och lägger armarna i kors medan Alma skyndar förbi honom och greppar ett par sneakers i förbifarten.
"Vad vill du?"
"Du fattar väll att du inte kan hålla på såhär?"
"Hålla på hur?" Han gör en oförstående min och lutar sig mot dörrkarmen.
"Du kan inte försöka knulla ena dagen och låtsas som att jag inte finns andra dagen?" Jag försöker prata i normal samtalston och undvika att skrika, än så länge går det ganska bra.
"Du måste fatta att jag har en tjej här med mig" spottar han irriterat fram och ställer sig i någon försvarsposition lätt lurad framåt, som att han kollar ner på mig.
"Gör slut med henne då" Han ryggar tillbaka lite, chockad. "Om du måste hångla med andra tjejer bara för att så borde ni inte vara ihop"
"Bara för att? Tror du jag hångla med dig bara för att?" Jag rycker på axlarna och tar några steg närmare. "Och om jag måste göra slut med henne, varför är du fortfarande med Alphonse?"
"Vi är inte ihop!" Det här med att hålla en normal samtalston går inte så bra. På gränsen till att skrika biter jag ihop käkarna för att inte fortsätta skrika. "Det var du dom kysste mig!"
"Förlåt" Han börjar gå mot mig när jag trycker mig förbi honom ut ur rummet och undkommer att han får tag på min handled med några centimeter.

-

Vet knappt själv vad som händer om jag ska vara ärlig.