Not the one I want to be [foscar 1]

Kapitel 22

Felix perspektiv-

Jag vaknade med ett leende på läpparna, igår var jag hos Oscar, idag är det lördag och väldigt fint väder, soligt och antagligen någorlunda varmt.

Jag kände mig glad idag, och det skulle jag inte låta någon förstöra.

Jag klädde på mig och plockade upp min telefon från nattduksbordet. Med smått ivriga fingrar knappade jag in min kod och gick in på meddelanden, för att sedan trycka mig in till min och Oscars konversation.

'Hämtar dig om tio :*', skickade jag och fick snabbt ett svar.

'Klockan är halv sex, Felix. Snälla', stod det och jag skrattade lågt för mig själv.

'Jag kanske vill vara med dig halv sex på morgonen;)', svarade jag och låste telefonen. Ett nöjt leende lekte på mina läppar när jag klev ner för trappan och förbi mamma och pappas rum. Dock var det bara pappa som sov där, mamma hade flyttat ut till vardagsrummet.

Jag knöt på mig skorna och gick ut till min moppe. Jag famlade upp nycklarna ur fickan och låste upp fordonet. Jag la ner en extra hjälm i väskan till Oscar innan jag körde ner för uppfarten och körde vidare mot Oscars hus. Jag parkerade moppen och gick fram till dörren. Jag vände mig om och såg Oscars pappas bil stå parkerad på uppfarten. Nervöst kliade jag mig i bakhuvudet. Förra gången jag träffade honom stod jag och hånglade med hans son i hallen.

Dörren öppnades och jag möttes utav Oscars pappa, iklädd morgonrock och med en rykande het kaffekopp i handen.

"Hej", sa jag och kände hur det hettade på kinderna. Steg från trappan hördes och jag kunde skymta Oscar bakom hans pappa, ett brett leende täckte hans ansikte. Oscars pappa, som fortfarande inte yttrat ett ord, vände sig om mot Oscar och försvann sedan in i köket, som förra gången han såg mig. Jag kunde se framför mig hur han satt på en köksstol i köket iklädd morgonrock, med sitt kaffe och morgontidningen.

"Hej", sa Oscar glatt och lämnade en fjäderlätt kyss på mina läppar. Jag log, och jag kunde känna hur Oscar gjorde detsamma.

"Så, varför väckte du mig så tidigt?", frågade han mer seriöst med ett försök att låta allvarlig, trots att leendet lös igenom hela hans ansikte.

"Jag sa ju det, jag vill vara med dig", sa jag och log mot honom med höjda ögonbryn. Oscar, som redan hade skorna på sig, klev ut ur huset och stängde ytterdörren bakom sig. Leendet hade nu tagit över hela hans ansikte när han följer mig till moppen. Jag räcker honom hjälmen och sätter på min egna, jag kliver upp på moppen och snart känner jag Oscars armar linda sig runt min midja.

"Håll i dig", säger jag och jag känner hur hans grepp hårdnar och hur hans huvud lutas mot min rygg. Hans tunga andetag blåser värme på min rygg och jag ler, trycker ner gasen och kör upp på vägen.

När jag ser ett ICA så parkerar jag och drar med mig Oscar in i butiken. Jag tar en kundvagn och räcker den till Oscar. Småskrattande går vi mellan hyllorna i butiken, utan att plocka åt oss några varor.

"Vad vill du ha?", frågar jag Oscar och ler. Han besvarar leendet och lämnar en kyss på min kind.

"Ostfrallor?", frågar han seriöst och skrattar. Jag nickar och tar Oscars hand för att leta reda på brödavdelningen. Jag plockade i fyra ostfrallor i en påse och räckte dem till Oscar.

"Något mer?", frågade jag och han skakade bara på huvudet. Vi gick till kassan och jag betalade. En trött tant, som inte var vidare trevlig, satt i kassan. Hon såg inte ut att ha sovit många timmar och nu behövde hon ta betalt utav två fnittriga killar klockan sex på morgonen. Det är tufft att vara kassörska ibland, tänkte jag ironiskt.

Oscar och jag lämnade affären och på min moped körde vi ut på vägen. Känslan av att ha Oscars armar virade runt mig var underbart, känslan av att bara vara nära honom. Jag svängde in på en mindre grusväg när vi kommit bort från centrum. Några meter in låg den väl igenkända, röda stugan som jag spenderat så många somrar i. Jag parkerade längs med en utav väggarna. Med Oscars hand i min ena och ostfrallorna i den andra gick jag bakom huset och fortsatte på grusvägen, som nu blev mindre och mindre, tills det bara var en smal stig kvar. Jag skymtade det blåa vattnet bakom träden och solens strålar glänste på dess yta. Lika vackert som det alltid varit.

Jag gick över badplatsen och tog av mig mina skor, innan jag placerade mina bara fötter i den fuktiga sanden. Oscar följde mitt exempel och tog av sig skorna. Vi gick ut på bryggan, längst ut, där satte vi oss ned och jag tog upp två frallor ur påsen.

"Det är faktiskt helt okej att väcka mig halv sex för något sånt här", sa Oscar och satte sig bredvid mig och tog emot brödet.

"Bara jag får vara med dig", sa han, men innan han hunnit säga mer så låg mina läppar förseglade över hans.

Har inte så mycket mer att säga än att jag hoppas ni gillar det!

/Elli