Den rätta för mig❤️

Kapitel 59❤️

Jag vaknar upp att jag fryser så mycket. Jag visste inte vem som skulle komma, vart jag var eller vad jag hade gjort.

- IDA! Vart är du någonstans!? Säger en röst.
- Jag är här! Skriker jag tillbaka.
- Vart är här!? Skriker rösten tillbaka.
- Vid en röd dörr! Annars vet jag inte vart! Skriker jag tillbaka. Efter nån minut så öppnar dörren. Där står han, Felix.

- Ida, vad har hänt? Frågar han.
- Jag vet inte. Säger jag och lägger mitt huvud i mitt knä. Jag grät, grät och grät. Det stoppade aldrig.

Felix började knyta upp snöret som satt vid mina fötter och handleder. Det gjorde så ont.
- Älskling, kom nu. Säger han.
- Jag orkar inte ens resa på mig. Säger jag. Min rygg gjorde så ont efter att de hade slagit mig.
- Vänta. Säger han. Han tar upp mig i hans famn och sätter på mig hans hoodie som var som en klänning för mig.
- Vart ska vi nu? Kommer de inte ta oss? Frågade jag.
- Nej, Oscar pratar med de. Säger han.

- Omar! Ta henne. Jag måste leta efter Melle och Emma. Säger Felix.
- Felix, nej. Sluta! Du får inte göra dig illa! Skriker jag.
- Det är iallfall bättre att jag bli skadad än personen jag älskar mest. Säger han. När han sa det visste jag att Felix skulle vara den jag levde hela mitt liv med. Eller ja, om han inte skulle dö. Han riskerade att dö för min skulle. Så jävla gulligt.

- Ida, kom. Säger Omar.
- Omar, jag kan ju inte gå. Säger jag. Det gjorde så ont i hela min kropp.
- Oscar, bär henne till mig. Sen springer vi till bilen. Skriker Omar.
- Men vi kan inte åka utan Felix. Säger jag.
- Ida, vi har ringt polisen. Säger Ogge.
- Men jag åker ändå inte här ifrån tills jag ser Felix komma till oss oskadd. Säger jag bestämt.
- Felix kommer inte kunna må 100% bra om han kommer ut där ifrån. Säger Oscar.
- Sluta! Han ska leva! Han ska vara med min resten av mitt liv! Han SKA det! Skriker jag.
- Ida! Ta det lugnt. Du måste ta det lugnt. Säger Omar.
- Hur fan ska jag kunna göra det när min facking kille blir skadad där inne! Skriker jag.
- IDA NU SLUTAR DU! Skriker Oscar. Jag blev helt tyst. Nästa lite rädd. Eller ja, jag var redan skit rädd men ändå.
- Förlåt Ida men vi måste gå nu! Säger Omar. Jag tittar bakom mig och ser Emma springande mot oss långt bort. Omar slänger upp han på hans rygg och börjar springa. Han sprang jävligt snabbt.

Nu hade vi åkt bort i från platsen vi hade varit på. Vi såg fortfarande huset jag hade varit i. Jag hade varit i ett fett läskigt hus. Fyfan.

- Blondi, mår du bra? Frågade Omar. Jag låg försiktigt lutat mot hans bröst korg.
- Nej. Säger jag bara. Hur kunde jag må bra när min kille var ensam, slog med en kille och jag var skadad.
- Ida, får vi titta på din rygg? Frågade Oscar. Han hade väll sätt att jag hade haft ont i ryggen. Jag tog av min tröja lätt.
- OMG IDA! Skriker Ogge till.
- Hur ser det ut? Frågade jag med andan i halsen.
- Du har sår, blåmärken och torkat blod på nästa hela ryggen. Säger Oscar. Jag känner en hand mot min rygg som gjorde mig lite varm. Omar hand var det. Det gjorde så ont.

~ 3 dagar senare ~

Felix hade inte kommit tillbaka. Han var inte död men han hade inte kommit hem. Tänk om Emma hade gjort nått mot honom, eller Melvin!?

Mina föräldrar hade fått veta att jag var hemma och de var inte alls arga på mig. De tyckte det var så synd om mig och frågade hela tiden om jag nådde bra. Jag hade sagt att jag mår bra om Omar, Oscar och Ogge är här. Så de hade ju varit oss mig hela tiden.

Jag tittade hela tiden på bilder på mig som fans i min mobil, som fanns på mitt rum och i vår lägenhet. Att saknar nån så mycket som jag saknade Felix just nu gick inte att förklara. Liksom jag såg bilder där jag kysste han, massa med videos med han och mig och med hela TFC gänget.

Det senaste nätterna hade nån av killarna varit tvungna att sova hos mig för att annars skulle jag drömma hemska saker och göra hemska mot mig själv. Inatt skulle Omar sova oss mig. Jag var alltid trygg med han men jag skulle aldrig våga gå ut stan ensam igen...

HEJ MINA CHOKLAD BITAR🍫
Oj vad det händer saker i kapitlet nu! Tyckte ni om det?! Vad tror ni händer med Felix? Kommer Ida göra nått hemskt mitt henne själv!? INGEN VET!😱

Alltså jag blir så jävla glad av kommentarerna jag får av er. Ni får mig att gråta av lycka. Älskar er😘 men jag lovar att flera kapitel kommer för det hat jag lovat men den här boken lider mot sitt slut snart...😱😭😻

Jag hoppas ni mår bra, o glöm aldrig hur underbara ni är. Vi ses i nästa kapitel. Pöss o kram~ Ida🌴👐🏼🌸🍫