Kapitel 38❤️

780 12 2
                                    

- Älskling, kommer du? Säger Felix.
- Det går inte så jävla snabbt att sätta på sig kläder när man är skada. Säger jag.
- Jag hjälper dig. Säger Felix. Han går imot mig. Jag hade mest svårt att sätta på mig tröjan. Eftersom att jag hade såren där.

- Ida Andersson? Säger en doktor.
- Ja, säger jag. Jag tar i hand. Felix följer efter mig.
- Du skulle ta några sprutor nu. Säger han.
- Ja, är det okej att min kille är med? Frågar jag.
- Bara om han gör dig lugn och inte stör. Säger Doktorn.
- Det fixar jag. Säger Felix.

- Hur känns det att känna frisk luft nu efter 5 dagar på ett sjukhus? Frågar Felix. Han såg hur mycket jag njöt.
- Så skönt. Säger jag. Jag andas in luft genom näsan. Att höra bilar, fåglar sjöngs och Människor prata normalt. Det var så underbart.
- Kom. Vi går till tunnelbanan och åker hem. Säger Felix.
- Jag kommer. Men jag vill ha en sak först. Säger jag.
Han kom närmare mig och kysste mig mjukt. Fan vad jag älskade han.

Vi hade gått en lång stund nu. Nu äntligen väntade vi på tunnelbanan. Det skulle komma om 10 min. Vi satte oss på en bänk där. Det plingade det i min mobil. Jag tog upp den från min jackficka. Jag hade inte hållit på med den på jätte länge. Det var från Twitter. Såklart var det en bild på mig och Felix. Från sjukhuset parkering.
Det stog "Nu behöver inte Felix vara så ledsen. Han är med den han älskar igen.💗" Jag tror att killarna hade berättade för deras fans att jag låg på sjukhuset.
- Felix. Älskar du mig på riktigt? Frågar jag.
- Nu börjar du bli som mig. Det klart jag älskar dig. Du är min ängel utan vingar. Jag får en puss på kinden av Felix.

Felix satt och pratade med Daff. Jag satt och bara tittade på Felix. Han var så himla fin. Jag kunde inte sluta titta på han, hans klittrade ögon, hans kindben, hans hals, hans armar och allt. Hans klädstil och hans hår. Just i dag hade han på sig sin svarta skinnjacka, en vit t-shirt och ett par svarta jeans. Sen var hans hår ofixat. Det var ganska fluffig då. Jag stirrade in i hans ögon.
- Ida, är det nån hemma? Frågar Felix.
- Ja, säger jag och hoppar till.
- Vad tittade du på? Frågar Felix.
- Dig såklart. Säger Jag.
- Jag älskar dig. Säger Felix.
- Älskar dig mer. Säger jag.
- Ida, även fast Emma försöker göra så att jag älskar henne igen så kommer det inte gå. För jag älskar dig för mycket. Säger Felix.
- Du är den sötaste, snyggaste och bästa pojkvännen man kan få. Säger jag. Jag ställer mig upp och sätter mig bredvid Felix. Jag satt förut mitt imot han. Sen kysstes vi. En sån där jätte bra kyss. Våra läppar lekte med varandra. Jag hade mina händer bakom hans nacke. Det gjorde ont i min vänstra hand men jag fick lida lite nu.

- Vem ska vi vara hos? Frågade Felix.
- Kan vi vara hos dig!? Frågade jag.
- Ja, jag kom på att min hund skulle vara hemma idag! Säger Felix.
- Vad heter din hund? Frågade jag.
- Dante. Säger han. Nu sprang han upp för trapporna med min resväska.
- Även fast jag mår bra kan jag inte springa upp för de här trapporna. Säger jag.
- Du får träna på gymmet då älskling. Men skynda. Säger Felix. Jag börja höra en hund skälla. Jag sprang upp den sista trappstegen. Felix hade redan öppnat dörren och låg på golvet i hallen i hans lägenhet. Hans hund låg på hans mage och slickade han i ansikte.
- Det där är så söt. Säger jag. Jag drar upp min mobil och tar 2 bilder. Det var så söt.
- Dante. Detta är min tjej Ida. Säger Felix. Han sätter sig upp.
- Tror du att han kan prata eller vad? Säger jag och skrattar lite.
Bara nån minut senare så ligger jag på golvet med Dante över mig.
- Han gillar dig ju! Säger Felix.
- Amen det säger du inte. Säger jag.
- Dante det räcker nu. Kom nu! Säger Felix. Dante hoppar bort från mig och springer mot köket.
- Han var ju söt. Säger jag.
- Jag hoppas du menar mig. Säger Felix.
- Det kan vi säga. Säger jag och flinar.
Vi går mot Felix rum. Fast nån ropar på Felix.
- Felix! Säger nån.
- Vad är det pappa!? Säger Felix.
- Oj, jag visste inte att du hade besök. Är du Ida? Säger Killen som verkade va Felix pappa.
- Pappa, Ida är min tjej. Säger Felix.
- Justa ja. Felix hade saknat dig så mycket. Cecilia! Säger Felix pappa.
- Ja! Jag kommer Magnus! Säger en annan tjej.
- Detta är Vår lilla killes tjej. Säger Felix pappa.
- Hej, jag är Felix mamma. Säger hon.

- Felix... Säger jag. Jag hade Dante i mitt knä.
- Vad är det? Säger han. Han sätter sig bredvid mig i hans säng.
- Varför har inte jag fått träffa dina föräldrar tidigare? Jag är väll inte så farlig? Säger jag.
- Ida, det är så här att jag bor egentligen i en stor villa på Värmdö med min familj. Men eftersom att jag jobbar så himla mycket med musiken så brukar jag bo här. Omar sover här också när han inte är i Gbg. Säger Felix.
- Varför berättade du inte detta tidigare? Säger jag.
- Jag trodde du skulle tyckte det var konstigt. Säger han.

Nu satt jag och kysste Felix. Vi skulle titta på film men det blev inte så mycket film. Jag hade fått ett sugmärke på min bröstkorg. Och han ett på sin hals som man såg väldigt bra. Hans kyssar var så jävla bra. Han var den bästa killen man kunde få. Att bara sitta och tänka på han kunde liksom göra min dag. Men hans läppar, man kan fan inte förklara hur jävla bra de är. Hans tunga var jävligt bra också. Men jag älskade allt med han. Verkligen ALLT!

Hola pepole🎉🐩
Idag fyllde min bästis år. Grattis till henne🎉 (hon blev en fjolla idag). Men idag var det en bra dag. Började 11.45 så det var skönt. Men jaja.😂💗

Jag har problem med svenska det har jag. Jag har fått några kommentarer att jag skriver fel och sånt men alla gör fel. Jag har fan svårt att skriva. Okej!?😔

Hoppas ni gillade kapitel. Puss på er mina Friendoos~ Ida🙋🐼🐩💗

Den rätta för mig❤️Onde histórias criam vida. Descubra agora