Förbjuden kärlek - Jolex

Låsta dörrar

-Vart är Josef?

Alex kollar upp från datorn. Jenny står i dörröppningen och kollar på henne.

-Va?

-Josef?

-Jaha, jag vet inte faktiskt.

Hon kolla ner i datorn igen med hopp om att Jenny skulle ta hinten att hon inte ville prata om Josef.

-Hur blir det nu då?

Alex blundade och tog ett djupt andetag.

-Jag vet inte.

Bilderna spelades upp i hennes huvud än en gång. Precis som de gjort de senaste tre dagarna. Om och om igen. De försvann inte.

Bilderna i hennes huvud avbröts genom att mobilen framför henne började låta. SU. Klumpen i hennes mage växte fram och hon tvekade ifall hon skulle svara eller inte.
Jenny såg det här som hennes tecken att gå, så hon stängde dörren bakom sig och gick till sitt skrivbord igen.

Alex tog upp mobilen med skakiga händer och tog ett djupt andetag igen.

-Ja

-Hej är det Alexandra Beijer?

Alex gjorde ett litet ljud som syftade på ett "ja".

-Vi skulle behöva boka in ett förhör gällande Josef Eriksson.

Alex stirra in i väggen och kunde inte få fram ett ljud. Nu kom bilderna upp i huvudet igen och hon började nästan känna sig illamående.

4 veckor tidigare

Alex stod längst fram vid tavlan och satt upp bilder gällande utredningen. Hon kände hans blick bränna i nacken. Det spelade ingen roll att det var fem andra blickar på henne, de kändes inte. En värme gick igenom hennes kropp och hennes fokus försvann för några sekunder.

-Så hörni, då var vi klara här, sa hon och vände sig om. Hennes ögon fastnade direkt i hans ögon.

Josef tolkade hennes blick som att hon ville att han skulle stanna. Han började packa ihop långsamt medan de andra gick.

-Du, kan vi prata? Frågar hon och kollar in i hans ögon.

-Aa, visst.

-Mm, kom då.

-Vadå vi kan väll prata här?

-Nej, sa hon och gick emot rummen längst bort från kontoret. Josef följde fundersamt efter.

Hon stängde dörren och låste efter sig. Josef kolla på henne förvirrat. Hon kollade på honom. Som om att hon var påväg att säga nått, men det kom inte ut.

-Vad är det?

Hon närmade sig och innan han hann tänka var hennes läppar på hans. Josef smälte in i kyssen och la sina händer om hennes midja. Alex andades in i hans mun medan kyssarna blev allt mer aggressiva. Josef stannade till för att ta luft och kollade bak på hennes ansikte.

-Så det var det här du ville? Sa han och flinade.

Hon gav honom den där blicken som gör honom svag i knäna, medan hon bet i sin läpp och nickade långsamt. Han log och tog tag i hennes huvud för att pressa hennes läppar mot hans. Ljudet utav deras munnar mot varandra fyllde hela rummet. Josef började trycka bort henne med sin kropp mot en väg. Hans läppar låg i hennes nacke och han andades in den attraktiva doften från hennes parfym. Han kände hur hon började knäppa upp hans jeans och han stannade.

-Vänta, är du säker? Vill du göra det här?

-Ja, ingen kommer märka, säger hon medan hon försöker få tag i andan igen.

Han kysser hennes läppar igen och hjälper henne att knäppa upp byxorna. När båda byxorna är av tar han tag i hennes rumpa och lyfter upp henne på hans höft. Hon stönar till när han trycker sin kropp mot henne och tar tag i hennes höfter.

-Ser jag galen ut? Har jag sex frisyr? Säger hon och försöker fixa till sitt hår.

-Sex frisyr?

-Ja?

Han skrattar till och skakar på huvudet medan han knäpper sina jeans och går fram till henne. Han lägger händerna om hennes ansikte och placerar en varm kyss på hennes nu röda, stora läppar.

-Nej, du är så vacker.

Hon lägger huvudet på sned och ger honom ett leende.

-Vi kan fan inte hålla på såhär! Säger hon och skrattar medan hon kysser hans läppar.

-Det var du som startade!

Hon himlar med ögonen och fixar till håret och sminket än en gång. Bara för att vara säker.

-Jag går först, sen du, okej?

-Yes bossen, svarar han och flinar mot henne medan hon ger honom en sista kyss.