Jag lägger mitt huvud i ren panik mot Lex bröstkorg för att ta reda på om han andas.
"Tristan vad gör du? " viskar han så lågt att jag knappt hörde han.
Jag kastar mig bakåt av rädsla samtidigt som jag skriker,
"JÄVLAR VAD DU SKRÄMS!"
Lex skratta till "Mongo." Sa han med svag röst.Jag kollar på Lex, han är helt blodig, i ansiktet, på kläderna och till och med håret är helt nerblodat. Han har ett sår på kinden som ser ut som att det kommer från en kniv. Jag sträcker min arm och lägger min hand mot hans kind för att sedan stryka men tumme mott jacket. Lex andades tungt och skakigt men lugnar ner sig när jag drar min skakiga hand igenom hans hår.
"Är det illa?" Frågar han lika tyst som förut.
"Jag vet inte, får jag se? Jag lyfter försiktigt på den blodiga tröjan samtidigt som jag försöker förbereda mig för vad jag kommer få se.
Han är blå och då menar jag verkligen blå, hela bröstkorgen och magen var som ett enda stort blåmärke med djupa sår som också ser ut att komma från en kniv och dom blöder fortfarande.
"Lex vi måste stoppa blödningen."
" Nej inte än, jag vill sitta ner en stund till."
"Okej."
Jag drar min hand längst hans panna och känner under min handflata små bulor. Jag sträcker min närmare han och kysser varje bula och blåmärke så försiktigt jag kan, samtidigt som jag stryker hans kind med min hand.
Jag kollar in i hans oroliga och rädda ögon "Det kommer bli okej, vi fixar det här. " viskar jag i hans öra.
Lex skakar på huvudet och mer tårar rinner. "Han kommer aldrig sluta. "
"Lex kolla på mig.." Han tittar upp med sina tårfyllda och rädda ögon.
"Du kan inte bo kvar här. "
Han nickar och tar tag i min hand."Jag är rädd Tristan, så jävla rädd. "
"Vi fixar det här." Sa jag och kramar om Lex försiktigt.
"Kom nu vi måste tvätta och lägga om dina sår."
Jag hjälper Lex upp och ser hur ont han har. Han skakar och andas tungt.
Jag hjälper honom in i badrummet och sätter han på toalett locket. Han tittar på mig när jag rotar runt i deras badrumsskåp efter saker som jag kan använda för att stoppa blödningen med. Jag hittar inget, absolut inget, nada. Jag börjar få lite smått panik innan jag inser, min mamma är ju för fan sjuksköterska, hon har ju typ halva sjukhuset hemma i badrumsskåpet.
"Lex jag ringer mamma, hon får komma och hämta oss."
"O-okej."Hon svarar inte, hon sover förmodligen fortfarande eftersom hon har jobbat natt idag.
"Klarar du att gå hem till mig.?"
"Ja."~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Förlåt förlåt förlåt att jag sega med kapitlet!!! Men här är det^^
Tack för att ni läseeer^^♥//Menyia♥
BINABASA MO ANG
Kan man erövra kärleken?(KMEK)
RomanceKan man erövra kärleken? Den första delen i KMEK serien. Finns det en känsla som är kraftigare än kärlek? Tristan brukar ofta ställa sig själv den frågan eftersom han aldrig riktigt upplevt äkta kärlek, det har aldrig känts bra liksom. Tills...