Show me love - f.s

[15]

Närmare tio hade vi båda bestämt oss för att kliva upp ur sängen för att äta frukost. Felix, som hade somnat i sina kläder hade inget att byta om till så han hade försvunnit in på toaletten undertiden jag klädde på mig mina kläder som jag hade tänkt ha under dagen. Det blev ett par blåa mörka jeans som jag hade fått i julklapp av mamma och en vanlig vit basic tröja med svart kant i ringingen i halsen samt runt armarna. Till det hade jag tagit på mig en av mina stickade svarta koftor eftersom att det var kallt inne. Det var alltid så när det var vinter. Huset jag bodde i var alltid kallt under vinterhalvåret och det spelade ingen roll hur mycket vi satte upp elementen.

När jag hade klätt på mig i min ensamhet inne på rummet gick jag ut i den smala korridoren mellan mitt rum och toaletten på övervåningen. Felix stod där utanför med sin mobil i handen och verkade skriva med någon då det lät från hans tangentbord. Han tittade upp på mig och följde mig sedan nerför trappan till köket där vi skulle göra i ordning något att äta. Hemma hos mig brukade det inte finnas så mycket speciellt att äta till frukost utan det var antingen smörgåsar eller yoghurt som det fanns att välja på. Pannkakor som man kunde röra ihop och steka föredrog jag inte, vilket jag dock visste att Felix älskade att laga på morgonen. Han hade många gånger försökt lura i mig det men jag hade varit väldigt nekande till det.

"Alltså jag har tänkt på en sak", sa Felix och det förvånade mig hur obekymrad han var idag gentemot vad han var igår. När jag hade legat och tröstat honom då lät det precis som att hela hans liv hade rasat samman och att det knappt var värt att fortsätta leva efter gårdagen. Det enda han kunde förvänta sig efter frukosten var en riktig konfrontation och att han skulle få prata ut, för kom han hit var han tvungen att berätta åtminstone något. Han var nästan skyldig mig det.

"Vad har du tänkt på den här gången då?" frågade jag och öppnade upp den vita kylskåpsdörren för att plocka fram mejeriprodukterna som man kunde tänka sig äta till frukost. "Du tänker väldigt ofta på saker nämligen, blir nästan förvånad över hur mycket som kan finnas i det där lilla huvudet."

"Nu när jag har hoppat av bandet och så, ska jag då typ bli som alla andra med typ hundra följare på instagram? Skriva på svenska på mina medier?" undrade han. "Liksom ska jag göra ett nytt konto som bara mina vänner har tillgång till och sedan så slutar jag publicera på det som är bandrelaterat?"

"Vilka frågor du kommer med!" skrattade jag till och ställde fram smöret, osten och skinkan på en bricka för att sedan plocka ner tallrikar från överskåpet samt lägga upp resten av alla grejer som jag sedan skulle balansera med mig till bordet.

"Men ärligt, jag vill ju liksom släppa det där med att vara en "kändis" och leva normalt igen", sa han och gjorde citattecken när han hade sagt "kändis". Själv gillade han inte att omnämna sig som kändis eller som en känd person eftersom han ansåg att han inte var på den nivån. Om det var någon som var kändis var det Beyoncé enligt honom, typ.

"Du kan väl göra som alla andra, skaffa ett konto för dina vänner och ett som du har för fansens skull. För även fast du nu kanske kommer hoppa av så kommer de finnas kvar där, de kommer fortsätta följa dig för de vill veta hur din vardag är", svarade jag och balanserade med brickan till köksbordet. Försiktigt ställde jag ner den på bordet och satte mig sedan på stolen. Mittemot mig slog Felix sig ner och såg väldig finurlig ut.

"Jag har hoppat av bandet, jag har rivit kontraktet med skivbolaget, alltså är jag inte längre en del av den där sammansvärjningen längre", sa han iskallt. Chockat gapade jag stort och jag såg säkert helt knäpp ut som verkligen satt med öppen mun och tittade på honom.

"Vänta va?" slängde jag ur mig.

"Ja, därför vill jag släppa hypen kring mig. Jag vill inte längre vara en del av gruppen eller skivbolaget, därför vill jag bara bort därifrån", sa han. Jag nickade långsamt.

"Men när blir det officiellt då?" undrade jag.

"På måndag ska jag posta två videor där jag förklarar för alla. Den är redan inspelad så om du kommer hem till mig antigen senare idag eller i morgon så kan du få se den. Jag snackar på svenska, för de svenska fansens skull i en video och sedan säger jag exakt samma sak fast på engelska i den andra för att resten ska förstå", sa han och hällde upp lite av vaniljyoghurten i sin tallrik. Ovanpå hällde han på müsli och toppade det med att även lägga i några bananskivor som jag hade bett honom att skiva upp.

"Det här kom som en chock för mig", sa jag forfarande helt chockskadad.

"Det syns Jacky", skrattade Felix och tog fram sin mobil som han hade lagt på stolen bredvid. Han höll mobilen lite underifrån för att få med att vi var två vid bordet och sedan lät det vanliga kameraljudet från hans kamera.

"Okej, lär mig nu! Vad skriver man på instagram egentligen?" frågade han och klickade sig fram till appen.

"Fråga inte mig, jag är så oteknisk man kan bli. Jag har inte lagt upp något på instagram sedan typ julafton då jag blev tvingad av min kusin att lägga upp något", svarade jag.

"Okej men kan jag skriva på svenska typ att jag äter frukost tillsammans med en bra vän? Eller låter det konstigt? Jag vet inte vad man skriver på svenska, det var fan fyra år sedan jag skrev en uppdatering på svenska senast", sa han. Jag nickade och bredde en smörgås till mig själv.

"Men sitter ni två här och har det trevligt?" Mammas röst hördes från öppningen till köket och jag vände mig om mot henne. Hon log stort av synen av Felix sittandes vid samma frukostbord som mig och inom mig satt jag och hoppades på att hon inte skulle vara lika jobbig som senast Felix var på besök hemma hos oss.

"Ja mamma, låt oss vara ensamma nu tack!" sa jag bestämt och tittade drygt på henne. Hon nickade förlåtande och försvann ut ur köket bort mot vardagsrummet istället.

"Nu har jag postat det!" tjoade Felix.

"Grattis! Eller säger man ens så när man har postat något på instagram?" skrattade jag.

"Ja, den här gången kan man göra det i alla fall", sa han och blinkade med ena ögat.