Mitt livs största kärlek (MLSK)

Kapitel 9 - Förlåt

- Lucas perspektiv -

Jag höll verkligen på att bli galen av att tänka på henne. Sedan den dagen jag kysste henne. Men vad fan höll jag på med? Varför gjorde jag så? Du är en idiot Lucas. Du är inte i USA längre, tjejerna här, är kanske inte som tjejerna från din gamla skola och Malia är definitivt inte som de tjejerna från high school.

Jag borde förstått att Malia inte var en sådan typ av tjej, och det är ju det jag tycker om och finner så positivt. Men jag var i alla fall en idiot som bara kysste henne sådär. Jag borde inte ha gjort så, men de läpparna var så frestande och jag är osäker på om jag gjorde det för att reta upp henne ännu mer eller för att jag faktiskt ville kyssa hennes läppar.

"Kan du skicka Malias nummer till mig så att jag kunde skriva ett sms om hur ledsen jag är?" 

"Visst," säger August som tar fram sin mobiltelefon och försöker leta fram Malias nummer.

Hej Malia! Jag vet att du inte vill prata med mig. Du kan inte ens titta mig i ögonen, och det är verkligen trist. Jag vet att jag har varit en idiot och det jag gjorde var riktigt dumt. Förlåt, jag hoppas att du kan förlåta mig och att vi kan bli vänner. En ny start? :)

/Lucas

Jag stirrade på mobilskärmen ett tag och läste meddelandet flera gånger om i mitt huvud. Det låter inte ens som jag och blev snabbt tveksam på om jag skulle skicka iväg det till henne eller strunta i det. Tillslut fattade jag beslutet att inte skicka meddelandet. Jag hade en bättre idé, att be om ursäkt nästa dag istället, face to face.

***

NÄSTA DAG - TORSDAG

~ Malias perspektiv ~

Jag gick inte till skolan idag, inte för att jag var sjuk eller så. Jag orkade verkligen bara inte och som tur var så var mina föräldrar redan borta tidigt på morgonen. Annars skulle nog mamma eller pappa, framförallt mamma tvingat mig att gå till skolan. Det fanns inga ursäkter när det gällde mamma och det skulle verkligen inte gå att övertyga henne om att få stanna hemma från skolan. Inte ens om man var lite förkyld fick man stanna hemma tyckte hon. Hon har dessutom skällt ut Melwin flera gånger för att han skolkat från skolan mycket. Det var så illa att han till och med var nära på att bli avstängd från skolan, men som tur var så skärpte han sig. Men jag? Jag är ingen skolkare för övrigt fast att jag avskyr skolan har jag full närvaro. Idag var bara ett undantag. Min energi hade tagit slut efter att ha kämpat sig igenom skoldagarna.

- Lucas perspektiv -

Malia var ingenstans att bli funnen. Skit. Min plan att be om ursäkt för henne var förstörd. Det var en tråkig skoldag och jag var inte på topphumör. Jag hade en känsla av att det kunde bero på att Malia inte var på plats. Jag som faktiskt hade hoppats på det eftersom jag verkligen, verkligen ville prata med henne om det som hände mellan oss och äntligen kunna be om ursäkt. Det gick inte att släppa, hur många gånger jag än försökte, gick det inte. Jag får mer och mer ångest för varje dag som går. Dessutom blir jag glad av att se henne, inte det minsta aning varför. Var det kanske för att hon alltid var så glad, positiv och full av energi, vilket jag älskar och beundrar. 

***

NÄSTA DAG - FREDAG

- Lucas perspektiv -

Ingen Malia idag heller. Jag börjar bli orolig och fundera på om allt är bra med henne. Hon brukar alltid komma till skolan varje dag, verkligen ingen sådan som skolkar. Men varför kommer hon inte helt plötsligt? Var allt pågrund av mig? Hon har ju kommit till skolan varenda dag tidigare. Hade hon tröttnat? Alla dessa frågor i mitt huvud gav mig huvudvärk. Jag fick en dålig känsla av att det kanske faktiskt var mitt fel. Fan! Jag har verkligen fuckat upp det, helvete Lucas!