- Lucas perspektiv -
"Va?!" utbrister jag och August nickar.
"Fan asså," säger jag och August nickar återigen. "Yep, du har gjort bort dig totalt!" skämtar August. Fast det var inget skämt. Jag hade gjort bort mig totalt och anklagat Malia för något hon inte ens har gjort. Så ja, August har rätt, jag gjorde bort mig totalt. Det var fel av mig att peka ut Malia sådär. Hon är säkert inte en sådan typ av tjej heller. Det borde jag ha förstått vid detta läget.
"Jag måste prata med henne..." säger jag. "Hon är säkert skit sur."
~ Malias perspektiv ~
Det ringer på min mobil. Hm, August? Vad vill han? Tänk om han vill prata om det som hände, om oss!
"Hallå?" svarar jag nervöst i telefon men fick först inget svar. "August?"
"Hej Mal, kan vi prata? Det är Luc-" Jag la på direkt och slängde mobilen på sängen. Det var inte August...
- Lucas perspektiv -
Jag ser hur August ler stort mot mig medan jag höll i hans mobiltelefon. Om jag skulle ringt från min mobil skulle hon inte svarat.
"Vad sa hon?!" frågar August spänt men jag kollar besviket på honom. "Hon la på..."
Plötsligt fick jag han lysande idé. Att vi skulle dra hem till henne. Jag suckar.
"Du vet ju var hon bor, vi går dit!" insisterar han.
"Tänk om hon inte är hemma då?" säger jag stelt. Han slår till mig lätt på hans axel och kollar innerligt på mig.
"Bro," börjar han och pausar. "Om hon inte är i skolan? Var ska hon annars vara?" fortsatte han. Ja, han har en poäng. Jag suckar igen.
***
NÅGRA TIMMAR SENARE
"Nej fan! Jag vågar inte," säger jag snabbt medan jag gick bort från ytterdörren. Jag skämdes så mycket eftersom jag hade gjort bort mig. August drar mig tillbaka.
"Sluta va sån. Det här är inte den Lucas jag känner!" säger han men jag gick iväg än en gång.
"Du ville ju be om ursäkt för det som hände, eller hur?" fortsatte han.
Jag stannar till. Började tänka på det som hände, på dem hårda orden jag sa och vände mig om till ytterdörren igen. Jag tog ett djupt andetag och tryckte på knappen.
~ Malias perspektiv ~
Det plingade på dörren. Jag reste mig upp ur sängen och gick långsamt ner för trapporna. Sakta öppnar jag dörren och såg upp mot August och Lucas ansikten som båda tittade ner på mitt. Först kollade jag på August men sen när jag fick syn på Lucas ansikte tryne stängde jag dörren snabbt som attan, men August drog tillbaks dörren så jag inte kunde stänga den helt och hållet.
"Mal," säger August ödmjukt. Jag öppnade dörren igen och kollade irriterat på båda två.
"Vad?!" frågar jag irriterat. "Jag tänker inte prata när han är här," säger jag argt och pekade på Lucas.
Lucas tog tag i min hand och sa förlåt men jag drog bort hans hand ifrån mig.
"Jag borde inte sagt så", börjar han. "Jag är en idiot och jag hade fel om dig, förlåt!" fortsätter han. "Jag gjorde bort mig, okej?"
Jag tittade bara bort och sa inte ett enda ord. Han går ner på knän framför mig och bad ännu en gång om min förlåtelse. Det kändes överdrivet.
"Förlåt Malia, förlåt förlåt förlåt..." säger han och jag kollar ner på honom.
"Men jaja okej, ställ dig upp, jag är ingen drottning!" säger jag småirriterat. Han ställer sig upp.
"Jo för mig är du det," försökte han. Jag rullade med ögonen men innerst inne värmde det inombords när han sa så.
"Så... det är lugnt mellan oss nu?" frågar han. Jag tittar på honom sedan på August som såg väldigt glad ut.
"Antar det," svarar jag kallt. Plötsligt kramar August mig. Han var nog glad över att jag och Lucas är sams igen.
- Lucas perspektiv -
Jag är verkligen glad att hon förlät mig. Så glad att jag tänkte krama henne av glädje men August hann före. Varför känner jag mig svartsjuk? De kramas ju bara? Det är inget fel med det, men innan såg hon så sur och arg ut men helt plötsligt när August kramar om henne. Ser hon så... lycklig ut.
"Eh-em..." harklar jag och äntligen släpper August taget om henne.
"Tack Mal!" sa jag till henne och log snällt. Hon tvingade fram ett leende och jag vet innerst inne att det fortfarande inte var hundra procent okej mellan oss. Det är förståeligt. Jag var riktigt dum som anklagade henne att ha haft sex på toaletten hemma hos mig, när det egentligen var hennes bästa vän.
--------------------
Förlåt igen för sen uppdatering men har bara inte haft tillräckligt med tid att fortsätta skriva! Jag ska självklart skärpa mig! Tack för ni läste iaf <3
DU LIEST GERADE
Mitt livs största kärlek (MLSK)
Jugendliteratur"Hur fan ska man agera när även ens bästa vän får känslor för den personen som man själv, i hemlighet har haft ögonen på? Ska man då vara självisk, och välja sin egen glädje? Eller är andras glädje främst viktigare än sin egen?"
