Kapitel 25 - Busted

24 4 0
                                    



~ Malias perspektiv ~

17:56
Till August ❤: "Hej 😊❤"

17:56
Från August ❤: "Hej😘❤"

17:56
Till August ❤: "Vad gör du? 😄❤"

17:56
Från August ❤: "Ska dra till Lucas snart, dudå?❤"

17:57
Till August ❤: "Saknar dig...😔❤"

17:57
Från August ❤: "Kom med till Lucas då, vi kan träffas där?😁❤ du kan gå dit i förväg"

Jag tänkte en lång stund. Lucas skulle nog inte vilja ha mig där. Jag hade nästan gett upp honom men fann en viss hopp kvar. Det var på det viset jag kunde få prata med honom igen.

Till August ❤: "Okay ses snart ❤"

Jag klev upp ur sängen, bytte om och fixade mig lite.

"Jag går till Lucas," tjuter jag när jag hade spurtat ner till hallen för att sätta på mig skor och jacka.

När jag gick mot Lucas hus såg jag att det lyste i deras kök. Jag tittade ner på marken där jag och Lucas satt när han berättade om sin mamma. När han talade om för mig hur jag på något sätt fick det onda att försvinna. Jag ler för mig själv innan jag knackar på dörren. Ingen öppnade. Jag knackade två gånger till innan jag själv öppnade dörren. "Hallå?"

Det var ovanligt tyst. Lucas var säkert uppe på sitt rum. Jag klädde av mig jackan och skorna och gick med tysta steg upp för trappan till övervåningen. Utan att knacka öppnar jag dörren till hans rum.

"Heeeej!" utbrister jag och ser Lucas och Amis förvånade ansikten framför mig. Ami stod med bara jeans och en bh framför Lucas som fortfarande hade sina kläder på. De hade säkert tänkt ligga med varandra. Herregud!

Av någon konstig skäl började jag koka av ilska och började känna avund. Ami? Seriöst Lucas?

Jag sprang ner för trapporna igen med Lucas springandes bakom, sedan kommer Ami som har satt på sig sina kläder. I hallen sätter både jag och Ami på oss jacka och skor utan att någon av oss säger något. Tillslut vågar Lucas som står och tittar på oss öppna sin käft.

"Mal, kan vi prata lite innan du går?" frågar han.

Utan att möta hans blick säger jag att vi inte har något vettigt att prata om.
Jag öppnar ytterdörren och går ut med Ami hack i häl. Kontrollerat försökte jag behärska ilskan och de blandade känslorna som öste i mig.

När jag var en bit ifrån kom jag på att jag hade lämnat kvar min väska.

"Fan min väska!" skriker jag ut och Amis skräckslagna blick. Jag undrar vad hon tänker. Jag sprang tillbaka för att hämta min väska och när jag öppnade dörren stod August i hallen och höll på att klä av sig ytterkläderna. Han hade precis kommit.

"Hej!" säger han samtidigt jag tar tag i väskan. Jag möter Lucas sorgsna blick som stod lutad mot trappräcket och säger hej till August som ger mig en kyss. Jag ljuger för August om att jag är tvungen att gå för det var bråttom hem att hjälpa mamma med någonting. Han trodde på mig och jag ger honom ytterligare en kyss samtidigt som jag ger Lucas ett ilsket ögonkast.

"Hejdå!" hörs August säga när jag hade smällt igen dörren efter mig.



--------------------

Men lilla gumman, Malia. Why of a sudden do you feel that way? Okay. Förlåt för att jag ibland skriver på engelska. Det kanske är folk som stör sig på det... aja ehm ja, Malia är mysko.

Mitt livs största kärlek (MLSK)Dove le storie prendono vita. Scoprilo ora