KAPITEL 9
Nu är det som vanligt igen, alltså ur Felix pers:
Min vackra tittade mig i ögonen länge. Hans blick var intensiv. Som om han försökte hitta något, som att han letade efter något. Jag förstod inte vad han ville. Han sträckte fram sin hand och la den mot min kind. Strök tummen fram och tillbaka. Min vackra vet att jag älskar det. Sjukt hur stor påverkan han har på mig. Hans blick tittar fortfarande intensivt i mina ögon och en rynka har letat sig fram i hans panna. Han ser fundersam ut.
Min vackras små rörelser med tummen stannade upp. Fast hans blick är fortfarande inborrad i min.
- Felix, varför grät du igår? Jag har märkt på dig hur du varit frånvarande länge. Sen du bröt ihop häromdan så har jag funderat och undrat. Felix jag såg på dig att du inte hade huvudverk. Jag såg smärta och tårar i dina ögon. Jag såg på festen hur dina ögon blev blanka när jag frågade dig hur du mådde. Jag ser på dig att det är allt annat än bra.
Det första jag reagera på var att han sa mitt namn. Han brukar alltid säga något i stil med min vackra. Jag kände mina ögon tåras, bet mig i läppen för att de inte skulle brista över. Harklade mig. Gjorde en kort överläggning med mig själv om det var värt att berätta. För det sista jag vill är att göra min vackra orolig.
----------------
Uppdateringen är inte den bästa just nu. Det blir snart bättre. Hoppas alla hade det bra på nyår. Tagga 2016 typ
YOU ARE READING
Min vackra ~ Foscar
FanfictionI det mörka ljuset ser jag honom. Tar några steg mot honom. Känner hans händer mot min kropp. Alla hans rörelser är så lätta men känns så bra. Han är så försiktig med mig. Precis som jag ska gå sönder. Men om han bara visste hur sönder jag redan var...
