Flashback:
Jonathan kom närmre mig. Han tryckte upp mig mot väggen. Stängde mina ögon. För rädd för att se. För rädd för att se vad som pågick framför mig. Hörde flin. Hans vänner bakom honom. Ack så roligt de tyckte det var. Sen kom de orden. Orden som fortfarande är kvar i min hjärna. De som aldrig kommer glömmas.
Jävla äckel. Hur kan man älska en sådan som dig.
Han flinade igen.
Juste, kom på att du inte har någon som älskar dig.
Jag försökte vara stark, försökte att inte få tårarna att rinna över. Men det var försent. Kände blöta tårar rinna ner från min kind. Kände den salta smaken från tårarna på mina läppar.
Jag kände en smäll på min kind. Han hade gett min en rak höger. Vågade inte öppna ögonen. Hörde hur någon spottade och snart kände jag hur spottet nådde mitt hårfäste.
Jag kände hur han släppte mig. Jag sjönk ner längs väggen. Fortfarande med ögonen stängda och tårarna rinnandes. Jag hörde hur stegen försvann bort och då kunde jag inte hålla mig längre. Jag skrek. Skrek för allt jag hade. Skrek tills det inte fanns något kvar.
Den dagen grät jag mig till söms. För så rätt de hade. Vem skulle kunna älska mig. Fula, äckliga Felix.
--------------------
Vill skriva en berättelse tillsammans med någon, verkar så kul. Bara att höra av er om ni vill
Oklart kapitel. Ni som inte förstår kommer förstå i nästa. Puss o kram
YOU ARE READING
Min vackra ~ Foscar
FanfictionI det mörka ljuset ser jag honom. Tar några steg mot honom. Känner hans händer mot min kropp. Alla hans rörelser är så lätta men känns så bra. Han är så försiktig med mig. Precis som jag ska gå sönder. Men om han bara visste hur sönder jag redan var...
