Your son | H.S |

{Kapitel 3}

"Något starkt med jordgubb smack" sa jag åt bartendern och han nickade som svar. Jag brukade aldrig bry mig så hårt vad det var men det ska smaka jordgubbe, punkt slut. Jag tittade runt i lokalen och såg tonvis med människor i min egen ålder, fan heller orkar inte stå så utan Emma. Men bästis som jag nyligen hade ryckt ihop med i stallet. Hon hade sina två hästar hos mig, men det var verkligen inget jag behöver tänka på nu...

Jag beställde allt fler drinkar av samma sort, när jag vände mig mot vänster ifrån där jag satt så satt det en kille med krulligt gulligt brunt hår och gröna ögon och spanade in mig. Jag log lite och han tog det som en vink att komma till mig för han reste på sig och vinglade fram till mig som betydde att han var full som jag.
"Hello, babe" han slog sig ner bredvid mig och beställde sedan sig en till drink. Jag började känna igen honom, men tyvärr var jag för full för att kunna minnas vem han var. Skiter i det gör jag också, allt jag kunde tänka på var att jag vill ha honom i sängen inom en liten snar framtid.

"Hello, my name is Lucy" sluddrade jag fram och fnissade till när jag insåg att jag inte kunde tala min språk rent och min engelska bakgrund var inte riktigt  närvarande nu när jag är lite för full.

"Harry, you'll from England, rigth?" Sluddarade kille ut, som tydligen heter Harry.

"Born in Sewden, dad is born in England" förklarade jag sluddrandes.

"Oh, Swedish girl. Beautiful!" Sluddrades lämnade ordens han perfekta läppar och klappade ihop sina händer.

"Nice to meet you, Harry" hälsade jag och stärkte artigt fram handen av ren vana, istället för att han tog tag i min hand så puttade han bort den och gav mig en puss på kinden och log. Jag kunde inget annat ett att le och bli helt röd som en liten tomat. Upsi...!

Efter ännu flera drinkar och ännu mera sluddriga menningar som tyvärr inte vart korrekta så var det dags att gå. Jag drogen en djup suck när vakten kom för att slänga ut oss.

Mina tårar hade lämnat blött spår efter sig på mina kinder, ville inte tänka på honom. Ännu mindre minnas natten som vi spenderade het, tillsammans. Jag ville bara få bort barnet och gå vidare men jag kunde få mig för att göra abort. Det gick liksom bara inte. Jag grät i telefonen och la på luren när jag ringde sjukhuset för en abort. Jag hatar mig själv. Jag hatar Bolaget. Jag hatar Harry för han är sån bad boy.
På grund av idioten med världens största ego, hade jag vuxit upp för fort. Jag är ett 20 årig tjej, en ung kvinna med hela livet framför mig. Hur fan ska jag ta hand om ett barn? Utan honom dessutom...