"Seriöst Oscar, hon är skitfin" yttrar du entusiastiskt och jag hummar ointresserat. "Jag har inte sett dig med en tjej på hur länge som helst, du måste ut och haffa lite" yttrar du med en skämtsam stämma trots att jag förstår att du är allvarlig. Jag suckar bara för mig själv, kan du inte se att jag bara har ögon för dig? Och dessutom, att jag inte finner något intresse i tjejer alls?
"Trots att jag föredrar killar så kan jag erkänna att hon lätt är snyggaste tjejen jag sett på länge" fortsätter du entusiastiskt att förklara medan du skrollar upp och ner på instagram för att visa mig bilder som jag ointresserat studerar.
"Felix" yttrar jag aningen irriterat när du i princip trycker upp telefonen i mitt ansikte. "Vadå? Hon är minst en åtta och du är en tia så jag ser inte vad som får dig att tveka" yttrar du oförstående och jag tappar lite fokus över din oväntade komplimang innan jag lyckas återfå fokus.
"Jag är inte intresserad" yttrar jag bara hårt och du suckar ljudligt. "Men kom igen, var inte så tråkig nu" klagar du högljutt och jag fäster blicken i golvet.
"Jag är gay" yttrar jag sedan med en tyst röst och rummet faller i tystnad. När jag försiktigt lyfter blicken och möter din chockade blick så tror jag nästan att du tappat talförmågan för ett ögonblick.
"Vänta va?" Får du tillslut ur dig och jag förblir tyst, studerar ditt chockade ansiktsuttryck och försöker att analysera dig. Försöker att förstå dina innersta tankar innan jag försiktigt nickar för att konstatera.
"M-men varför har du inte sagt något?" Frågar du och jag biter mig löst i läppen och ska precis svara innan du hinner före. "Jag menar jag kom ut, v-varför har vi inte pratat om det här?" Frågar du aningen sårat. För att du knappt pratat med mig sedan din jävla pojkvän kom in i bilden.
"Jag kände inte behovet av att komma ut, det är den jag är och inget jag behöver komma ut med" yttrar jag lugnt och ärligt och du fortsätter att stirra på mig utan att yttra ett ord.
"Du kunde ha sagt något" yttrar du sårat efter en stund och jag känner ilskan inombords. Vem var det som inte ens berättat att han träffat någon förrän ni redan var tillsammans och det var försent? Jag som precis hade bestämt mig för att erkänna mina känslor för dig, och så var det plötsligt försent.
"Vadå ska du gå nu?" Frågar jag med en hård röst när du reser dig upp och du sänder mig en kall blick utan att svara. "Men gå då" muttrar jag surt fram när du lämnar mig ensam i rummet och snart hör jag hur ytterdörren slår igen vilket får tårarna att börja rinna.
