Jag har inte yttrat ett ord. Är alldeles för chockad över din plötsliga förändring av beteende. Du har hjälpt mig hem från skolan, trots att jag mycket väl klarar mig på egen hand. Mitt ansikte är aningen svullet men näsblodet har stannat och förutom huvudvärk mår jag bra. Men du stannar vid min sida och det är först när vi står i min hall som vi båda verkar inse vad som faktiskt händer.
"Är du okej?" Frågar du efter en lång stunds tystnad och jag möter din blick med trötta, rödsprängda ögon innan jag skakar på huvudet och du får en skyldig glimt i ögat. "Nej jag är fan inte okej" får jag ur mig med en sorgsen stämma och du biter dig löst i läppen över mina ord.
Du rör dig sakta emot mig och låter försiktigt dina fingrar ömt snudda vid min ömma näsa och jag vrider på huvudet så att du iakttar mig i profil. Med handen om min kind vrider du försiktigt tillbaka mitt ansikte så att jag möter din blick. Dina tunga andetag fläktar mitt ansikte och din kluvna blick flackar ner mot mina särade läppar innan du överrumplar mig genom att placera en hård kyss mot mina suktande läppar.
Du bryter kyssen och jag andas tungt medan mitt hjärta slår som ett jäkla lokomotiv i bröstet. För jag kan inte behålla fokus på någonting annat än din närhet och dina läppar.
"Åh fuck" flämtar jag fram innan jag med händerna mot din nacke trycker dig emot mig och våra läppar kommer i kontakt med varandra på nytt. Hetsigt sliter du av mig tröjan innan dina läppar återigen möter mina och jag svankar omedvetet mot väggen för att pressa min kropp ännu närmare din.
Våra klädesplagg faller till marken och ingen av oss tänker längre än vad behovet sträcker sig. Istället fortsätter vi vårt vilda hångel och med bara underkläder som skiljer oss åt stöter du dig mot mig och jag flämtar högt. "Fan jag behöver dig Oscar" flämtar du fram och jag drar mina naglar över din rygg samtidigt som jag stönar dovt. "Fan vi borde inte" flämtar jag fram men går helt emot mina egna ord då jag kysser dig upp längs din hals.
"Men jag vill" flämtar du fram och jag förlorar all inre kontroll och förnuft. "Fan jag med, bara ta mig Felix" mitt förnuft sviker mig, behovet av dig är för stort.
. . .
Whoa whoa WHOA vad händer här då
