Kapitel 3 - Lösningen

287 9 1
                                    

- So... Is this the final solution. That will suits as all? Säger Daff med ett leende som är större en själva planeten.

- Yes, svarar vi alla samtidigt med lika stora leenden speciellt killarna.

-Good, that's it gentlemen, thank you so much for this opportunity, it means a lot to us all

- That's our pleasure we think you guys are extraordinary and we look forward to work with you this five months or more we have to come and we will se you in a 3 weeks, säger en utav de tre männen som heter James och är VD:n över företaget. 

Alla reser sig upp från bordet. Skakar händer säger tack och hej då. Sedan lämnar en efter en lokalen.

Efter 5 timmar är detta långa samtal äntligen över. Det har varit kul men samtidigt drygt. Jag är inte en person som ha ro att sitta stilla särkilt länge.

- Är du redo, älskling? Frågad Omar och lägger en hand vid min svank.

-  Absolut, svarar jag och vi ger varann en snabb puss. Innan vi går ut genom dörren och vidare ner längs gatan till närmaste busshållsplats som ska ta oss till hotellet vi bor i just nu när vi är Stockholm.

- Är du taggad eller? Frågar jag som jag senare inser är en rätt dum fråga. Men va tvungen till att fråga för han kan inte sluta spänna sig eller le.

- Ja, absolut, kan inte fatta att det har gått såhär bra för oss och det har bara gått 3 år, helt sjukt, svarar han och ler.

- Hahah ja, jag har bara varit tillsammans med dig i 8,5 månad och såhär glad har jag aldrig sett dig, svarar jag och skrattar

- Åh jo, det finns en sak som har gjort mig gladare en vad jag är nu

- Jasså?

- Mhm och det är den dagen då du och jag blev tillsammans.

- Hahah jasså? jag kan ju inte göra annat en hålla med

- Jasså?

Han stannar oss på trottoaren och tittar mig rakt i ögonen med sina fina choklad bruna ögon som man inte gör annat en att drunknar.

- Mhm, det var en rätt bra dag, säger jag och tittar runt på platsen vid stod vid med ögonen innan jag slutligen tittar in i hans igen och bara flinar.

Han skrattar och kysser mig sedan mjukt och länge.  Vi sliter ifrån varandras läppar men det va inget vi egentligen skulle vilja. Om vi fick bestämma skulle vi stå här hela dagarna i resten av våra liv. Vilket jag inte skulle säga nej till. För hans läppar är som himlen. Man når fram och vill sen aldrig lämna.

Lite cheesy jag vet. Men jag är en hopplös romantiker som vill tro att allt som händer i filmer,böcker faktiskt an hända i verkliga livet och att det ska vara så underbart som filmer och böcker beskriver.

Att varje andetag man tar, att varje dag man lever i genom ska vara magisk och skulle aldrig vilja lämna. Att dom där fyrverkerierna ska uppstår bakom paret som kysser varann passionerat för att dom äntligen har lyckats att inse att man älskar varandra, ingen annan. Som man viljat att dom ska inse under hela den timmen och halvtimmen man spenderat på att titta på filmen.

Jag kan tycka att det kan bli väldigt pinsamt att titta på en sådan film. Jag börjar oftast fnissa och blir röd i ansiktet men samtidigt vill jag att det skulle vara jag.

- ELISE!!!!!

- Svart-

O.S.C.A.R | O.sWhere stories live. Discover now