My own bad boy

Kapitel 48

~~Filips perspektiv~~

Liam på bilden ^

Jag går i korridoren efter haft engelska lektion och jag saknar redan Bella. Är det normalt? Liksom jag såg henne för bara en timme sen. Iallafall så går jag mot Liam som står med en tjej vid skåpet och jag tror han raggar på henne. Min mobil ringer och jag tar upp den, Bella ringer.

Filip: Hej babe
Bella: Filip... skynda... barnet kom...mer
Filip: Nej?! Du är hemma va?!
Bella: JA KOM!
Filip: Baby andas, ska jag ta med mig Sara o Linnea?
Bella: Jag... bryr mig inte bara kom!!
Filip: Jag kommer med dom! Andas älskling
Bella: Mmm... argh... skynda!
Filip: Älskar dig

Med det lägger jag på och springer iväg från skolans korridor. Där ute på skolgården står Linnea o Sara och pratar. Jag springer till dom och dom kollar konstigt på mig.

- Bella ska föda! Hjälp, dom nickar och springer till Linneas bil så jag följer efter dom

- Jag kör, ropar jag och hoppar in i förarsättet

- Ja men skynda! Säger Linnea som sitter i baksättet

Jag gasar iväg och skiter i hastighets gränsen. Min flickvän ska föda. Jag kommer fram till Bellas hus och ser henne sitta på trappan till altanen. Jag öppnar dörren och skiter i att stänga den. Det snabbaste jag kan springer jag till Bella som kniper ihop allt hon kan. Jag bär upp henne i min famn som en brudstil. Jag försöker springa men det blir mer som joggande. Jag sätter henne i baksätet med Linnea som hjälper henne. Jag hoppar snabbt in i framsättet för att köra Bella till sjukhuset.

Vi kommer fram och jag bär in i henne till en sjuksköterska som går i korridoren.

- Ursäkta var är Erika? Säger jag stressat

- Där, hon är mest överraskad då jag bär på någon som ska föda, jag vänder mig om och där står Erika och pratar med någon annan

- Erika, Bella ska föda, hon vänder sig om och nickar

- Följ med här, vi följer efter henne intill ett rum med en säng och apparater

- Lägg henne här så kommer jag strax, jag lägger ner henne försiktigt och Bella har lugnat ner sig

- Hur mår du? Frågar jag och tar hennes hand

- Inte bra, den här ungen dödar mig långsamt, jag ler

- Det är otroligt att vår dotter ligger där inne, jag lägger handen på hennes stora mage och känner en spark mot min hand, av ren reflex rycker jag bort med ett leende

- Argh kommer hon snart, kniper hon och blundar

- Snart älskling, jag börjar stressa igen eller jag blir stressad

Erika och två andra tjejer jag inte sett förut kommer in i rummet med grejer som hjälper under födseln gissar jag

- Du måste vänta utanför,

- Va? Nej jag behöver honom, säger Bella

- Älskling det kommer gå bra, jag är precis utanför och väntar okej? Hon nickar och jag går ut ur rummet

Jag sätter mig på en dom jag hittar utanför och väntar på att min dotter ska komma ut. Efter tre minuter orkar jag knappt vänta mer och suckar. Kom igen. Jag tar upp mobilen och det har gått fyra minuter. Suck. Filip du måste låta henne ta sin tid, tänker jag med blicken på dörren i väntan på henne. Hoppas det går bra där inne. Jag hör Bella skrika och jag börjar stampa med foten av stress. Kom igen Filip andas.
Efter sju minuter tappar jag snart tålamodet och drar handen genom mitt hår. Jag pallar fan inte vänta mer snart. Hur länge ska dom här egentligen hålla på? Hur länge föder man? En timme? En halv timme? Tre timmar? Vad? Jag håller på att explodera snart. Jag är ivrig och nervös på samma gång. Efter tio minuter tappar jag snart förståndet. Jag tar upp mobilen igen och ser att det har gått elva minuter. Kom igen nu för fan. Andas nu, andas. Jag drar återigen handen genom håret frustrerat. Arton minuter. Fuuck. Kom igen.

- Filip du kan komma in, efter 20 minuter (vet inte hur länge dom håller på)

- Huh? Okej, jag darrar, tänk om hon inte gillar mig? Tänk om jag inte blir en bra pappa?

- Bella? Jag ser en blek tjej ligga i sängen med ett barn i famnen

Är det hon? Är det min dotter som befinner sig i min tjejs famn? Hon är vacker, som sin mor. Bella kollar på mig med ett lyckligt leende, jag ler tillbaks och går mot dom två tjejerna. Jag tar hennes lilla hand och hon klämmer åt runt mitt finger, hon är verkligen liten och vacker. Hon sover så sött i Bellas armar och jag kysser Bellas läppar innan jag återgår till att inspektera min dotter.

_________________________________
Hej hej, det efterlängtade kapitlet är äntligen klart.

Kram💕