~~Filips perspektiv~~
Läraren sa ja till att åka hem för att jag sa att Bella inte mådde bra. Så nu har jag räddat Bells från Olle för att jag äntligen kom i tid denna gången. Nu ligger hon i sängen med bandage runt armen, hon sover efter allt som har hänt henne och hon är så söt när hon sover. Hur kunde allt det här hända just henne? Just min Bella...? Dörren öppnas till rummet tyst och jag går till hallen långsamt. Det var en städerska men jag säger på engelska så gott jag kan att hon kan komma senare och hon går.
Jag går tillbaka sängen och lägger mig i den mitt emot Bells. Bells öppnar sakta ögonen och spärrar upp ögonen direkt och sätter sig upp. Jag sätter mig också upp och håller om henne då hon skakar väldigt mycket.
- Schh lugn baby, hon snyftar och kramar om mig
- Förlåt! Förlåt för att jag var så dum! Jag hyschar henne och kysser hennes läppar
- Det är inte ditt fel Bella! Det är inte ditt fel, jag känner gråten i helsen på mig men jag låter den inte komma fram
- Jag klarar inte mer Filip, hon krossade det lilla jag hade, jag andas in djupt så jag inte börjar gråta
- Bells du får inte låta honom vinna, låt honom inte äta upp dig snälla, stanna här med mig, jag lovar att stanna med dig hur länge du vill, jag finns här, hon nickar och torkar tårarna efter hon släppt kramen
- Jag älskar dig Felle,
- Jag älskar dig mer Bells,
_________________________
Jag vet kort kapitel! Men det kommer inte komma så mycket nu eftersom jag är sjuk...🤒😷
Kram💕
YOU ARE READING
My own bad boy
Teen FictionBella är en Good-Bad blandning, Filip är bara bad. Är dom perfekta för varandra? Det tror Bella när hon ger sig in på ett äventyr hon inte kan backa sig ur ut nu. • Copyright! • Bästa placering: 1 i 'tonårsromaner' • Skrev boken när ja va 12 år så...
