"Och nu ska de den där Thomas och hans dotter Jasmine flytta in hos oss" Avslutade jag min långa förklaring till varför jag sökt mig hit. "Jag vill inte ersätta min pappa, och jag vill inte få någon dum syster" Mumlade jag ledset fram och Oscar nickade förstående på huvudet.
"Jag är ledsen Ogge, jag önskar jag kunde hjälpa dig med något. Du kan få sova här inatt om du vill, så behöver du inte åka tillbaka till din mamma" Log Oscar tröstande och jag gav honom ett tacksamt leende tillbaka. För tillbaka till mamma ville jag absolut inte. Men samtidigt ville jag inte tränga mig på.
"Tack, men det behövs inte jag kan åka hem. Jag ville bara prata egentligen" Försäkrade jag Oscar och skulle precis resa mig upp från soffan för att börja gå hem igen, innan jag kände hur hans hand tog fast i min arm.
"Nej, jag ser att du inte vill tillbaka dit. Det är lugnt att du sover här, det känns faktiskt rätt ensamt här när Alyssa inte är här" Svarade Oscar mig med en lugn ton och log mot mig. Han var lika snäll och omtänksam som jag kom ihåg honom.
"Om det är okej så kan jag väl stanna över natten." Leendet på hans läppar växte sig större och han ställde sig upp för att antagligen börja bädda åt mig så jag skulle kunna sova någonstans.
*
Fjärde filmen började nu gå mot sitt slut och klockan var runt halv två. Vi låg och skrattade hysteriskt på varsin sida av soffan åt den otroligt dåliga komedi filmen. Egentligen tror jag inte vi skrattade åt filmen, mer åt varandra. Vi var nog bara alldeles för trötta för att kunna vara seriösa. Jag hade verkligen saknat alla stunder som dessa.
"Nä, jag tycker vi borde gå och sova nu. Klockan är rätt mycket" Fick Oscar fram när vår skrattattack börjat lugna ner sig lite och vi inte längre låg släng över soffan röda i ansiktet av skrattet som gång på gång lämnade våra halsar.
Jag nickade lite åt hans förslag och reste mig upp från soffan för att komma åt fjärrkontrollen och sedan slå av teven. När den stora skärmen endast var svart så började vi plocka undan godis och chips påsarna som var utspridda lite överallt på golvet.
Oscar ledde mig sedan till sovrummet där han bäddat den stora dubbelsängen med både täcken och kuddar. "Asså det fanns ingen madrass eller något sådant så jag hoppas inte det gör något att vi delar säng." Han gav mig en ursäktande blick.
"Nä det är lugnt, det är ju inte direkt första gången vi delar säng" Skrattade jag och slängde mig på högen av kuddar och täcken. En svag duns hördes när Oscar slängde sig ner bredvid mig i sängen. "Kan du släcka lampan?" Gäspade jag när vi fått av oss alla kläder förutom underkläderna och log nerbäddade undan varsitt täcke.
"Gör det själv, jag orkar inte" Skrattade han och drog upp täcket till hakan. Jag suckade svagt åt hans svar, men ställde mig upp för att ta de tre steg som behövdes för att nå till den svarta strömbrytaren. Med ett lätt tryck var lamporna av och jag återvände tillbaka till sängen.
"Godnatt Oscar" Mumlade jag svagt och slöt ögonen. Ett liknande fras fick jag tillbaka av honom innan jag sakta men säkert sjönk in i en tung sömn.
*
"Var har du varit?" Undrade mamma när jag klev in i lägenheten klockan tio dagen efter. Jag valde att inte svara henne utan istället börja styra stegen mot dörren som ledde in till mitt rum. Men där hann jag inte vara länge innan jag hörde mammas röst igen.
"Oscar kom! Thomas och Jasmine är här nu!" Ropade hon från köket och jag suckade lågt, men började ändå gå mot hallen där mamma stod och vinkade ut i trapphuset. Jag lutade mig lätt mot dörrkarmen som delade av vardagsrummet och hallen.
Snart klev en lång man med mörkt hår och mörka ögon in i våran hall. En lång kappa och en halsduk var placerad på hans kropp. Även ett leende fanns på hans läppar när han lät blicken glida över mig och mamma. Mamma tog hans ansikte i sina händer och pressade sina läppar mot hans. En låg suck lämnade mina läppar. Detta var antagligen den där Thomas.
Efter Thomas kom en kort liten blond flicka med en rosa väska över axeln. Antagligen var det hans dotter Jasmine. Ett blygt leende befann sig på hennes läppar och hon gav mig en rädd, men nyfiken blick. Jag var väl uppskriven på hennes tebjudnings lista nu. Men aldrig i mitt liv att jag tänkte leka med henne.
Aldrig att jag ens tänkte räkna in de här två i min familj.
**********
Rösta please??Har snart slut på kapitel i utkast :((
YOU ARE READING
I'm the monster - o.m
FanfictionDen lyckliga pojken, det var jag. Men det var också jag som förstörde för honom. Det var jag som var monstret.