Festen var i full gång. Molly stod vid min sida som vanligt. Joel stod och proppa i sig snax som vanligt. Allt var som vanligt! Några tjejer och killar i klassen var bestämda med att dom skulle kallas för hen. Det var två som man inte visste om det var killar eller tjejer. Det var Alex och Kim. Dom hade båda rufsigt, öron långt hår, de hade mascara och hårspännen med döskallar på. De hade pösiga tröjor (ibland klänningar) och jeans, ibland pösiga och ibland tighta. Just nu pösigt. Dom hängde ihop mycket men inte alltid. Joana stod och kysste sin pojkvän dramatiskt. Han var snygg och blond. Joanas gäng stod och tittade på, kysste sina egna pojkvänner eller gav alla andra hånfulla blickar. Jag fick själv en blick men brydde mig inte.
Tiden gick och jag dansade och hade roligt med Molly. Senare på kvällen hände något ovanligt. Jag gick hem tidigare än vanligt även fast Molly tjatade på mig att jag skulle stanna. Medan jag gick började jag prata med någon helt omedvetet. Jag upptäckte det och tvärstannade. När jag tittade upp såg jag att det var en snygg, brunhårig kille i min ålder.
”Vad heter du?” Frågan kom av sig själv och jag tittade genast ner i marken igen.
”Jonny.”
”Jag heter Bea…” Jag visste ju ingenting om honom. Var det nödvändigt att säga hela namnet?
”Det är lugnt. Jag vet redan vad du heter. Du kan lita på mig.” Läste han mina tankar? Hur kunde han veta vad jag heter?
”Gör du?.”
”Beatrice är ett vackert namn på en vacker tjej.” Vad gjorde han? Flörtade han med mig? Jag hade ju aldrig träffat han förut. Varför skulle han flörta med mig? Varför sa han ens att jag var vacker? Visst, jag hade försökt att göra mig snygg inför festen men ändå? Jag var väll inte vacker? ”Vill du träffa mig imorgon igen?”
”Ehh… okej. Det kan vi väl.” Varför gick jag med på det här. Han såg ju inte precis ut som någon duktig skolpojke. Snarare en sån som var bråkig på lektionerna eller som inte gick på lektionerna i huvud taget. Jag hade ju aldrig sett honom förut. Varför kan jag inte tänka först och svara efter?
”Vid den ner stängda macken?”
”Jag, det går väl bra…” Vad skulle jag säga? ”Vilken tid?”
”Vid sex?”
”Ja, det går nog bra.” Jag bestämde direkt att jag inte skulle gå dit. Vad som helst men inte gå dit!
YOU ARE READING
Jag älskar Jonny
RomanceBeatrice går i en tråkig skola och sköter sina läxor. När hon är på väg hem från ett skol-disco möter hon en kille som verkar tro att hon gillar han. Han verkar dessutom ha hur mycket pengar som helst och inte ett dugg blyg heller. Han säger att nå...
