Jag känner hur värmen sprider sig och jag försöker med all min kraft att röra på mig. Men jag hinner bara röra mina armar någon millimeter innan det känns som om nålar och knivar sticks in i dem igen.
Efter vad som känns som flera timmars kämpande hör jag ett hjärtskärande skrik och jag stannar upp.
"Lisa, Miranda, snälla må bra... jag kommer!" tänker jag och börjar att kämpa på hårdare.
"Ge inte upp till mörkret, formeln i ditt hjärta ska visa dig vägen till ljuset." viskar rösten mjukt i mitt öra.
"Formeln i mitt hjärta?" frågar jag tyst för mig själv. och ännu ett skriks kan höras med en efterföljd av Miras ondskefulla skratt.
Jag känner efter och plötsligt så förstår jag. Jag samlar alla mina krafter till en sista formel och tillsammans med rösten säger jag formeln i mitt hjärta...
"Ljus och mörker. Motsatser, men båda lika viktiga för varann. Utan solens strålar kan inte skuggan skapas och utan mörkret skulle inte ljuset lysa. Ljus och mörker." säger vi och i mörkret börjar det växa fram små sprickor av ljus. Ljuset blir bara större och större och tillslut är mörkret borta. I det bländande ljuset kan jag, bara ett ögonblick, se en siluett av en människa eller rättare sagt en kvinna.
ESTÁS LEYENDO
Ängel på jorden
Fantasía(Detta är första boken i serien om Aida Lianova) Jag kan höra bromsarna som tjuter högt och sedan blir allting svart... Tänk dig att ena dagen är du en helt vanlig tjej, med familj och vänner. Sen så händer det en olycka så att hela...
