"Hejdå Bror, ha det så bra!"
Säger Albin, Omars vän och gör en brohug
"Dsm, hejdå bror!"
"Ha det så bra Albin, det var roligt att träffas!"
Säger jag och kramar om honom.
Han skrattar lite smått
"Dsm, ha det så bra!"
När vi kommer ut ifrån lägenheten är det mörkt ute.
Jag och Omar går hand i hand på den upplysta gatan.
Jag vänder blicken bakåt och ser en muskulös man komma springandes i full fart mot oss med knytnävarna i högsta hugg medan han hotfullt skriker
"JAG SKA DÖDA DIG DIN JÄVLA POJK BANDS BÖG!!!!"
"SPRING FÖR LIVET!"
Skriker Omar förskräck åt mig.
Vi springer och springer men det hjälper inte, mannen är alldeles för snabb och hinner ikapp oss.
Han stirrar på oss och rätt vad det är så träffar en hård knytnäve Omar rakt i magen och han faller platt ner på marken...
"Spring, han får inte skada dig Livia!"
Viskar Omar hest fram innan ännu ett hårt slag träffar honom.
Jag springer in i en kolsvart gränd nån meter bort utan att mannen märker något.
Här kan han väll ändå inte hitta mig? Det är för mörkt.
Jag står i mörkret medan de hårda slagen träffar Omar ett efter ett och kan inget göra...
Skulle jag gå tillbaka tillbaka ditt ut skulle jag bli ihjälslagen direkt, det kan jag garantera.
Jag har räknat slagen hela tiden..6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13... Omars ögon stängs och mannen går bort med ett flin på läpparna.
Nej, nej, nej!!!! Det kan inte vara sant att min livs kärlek... Har han just försvunnit ifrån jorden?
Jag går fram till Omars blodiga kropp och sätter mig hjälplös vid hans sida.
Tårarna börjar falla en efter en och snart forsar dom bara ner.
YOU ARE READING
Utan dig är jag inget || O.R
FanfictionLivia är 19 år och hennes liv är helt förstört... En dag inträffar det hemskaste som kan hända Livia och hon bestämmer sig för att det har gått för långt och är redo att ta det sista steget... Men något mirakulöst händer och Livia träffar Omar en kä...
