Kapitel 23

617 19 6
                                    

Sofies P.O.V:

Där står han och kollar på mig och Mike. Han har knappt förändrats, skillnaden är bara det smått gråa håret.

Våra föräldrar är här, hela familjen ska träffas med Mettes familj imorgon och mamma tyckte att han också bör komma. Han studerar oss noga, ta in oss, barnen han lämnade för 10 år sen.

Savanna står bredvid honom och leker med sitt hår, hon och hennes hår.

Han tar ett steg emot oss, jag står kvar men Mike backar ett steg, han tog det hårt när vår pappa stack. Jag vet att han inte vill ha honom på sitt bröllop men hur man än tänker är han vår far, det kvittar om vi vill det eller ej.

Min pappa riktar sin uppmärksamhet till mig, tar ännu ett steg och står nu framför mig.

"Så stor du har blivit"

Jag säger inget, jag bara kollar på honom, det känns konstigt att han honom här hos oss efter så många år.

Jag nickar och ger honom ett fejkat leende, jag lovade mamma att vara snälla tills alla har åkt och det gjorde Mike också.

Han öppnar sina armar och jag går närmare och ger honom en kram, hur mycket jag än vill putta bort honom så får jag inte.

Han släpper mig, jag ursäktar mig och går iväg till Max som pratar med faster Birgitta.

"Har du skaffat någon flickvän än?"

Max kollar på mig och sätter sin arm om mig, faster Birgitta väntar på svaret tills hon förstår vad han menar.

"Jaha, jasså?"

Hon blinkar med ena ögat åt mig och jag ler för mig själv, japp, jag och Max är tillsammans.

Det har gått några veckor sen jag och Simon gjorde slut, jag och Max blev tillsammans 2 veckor sen och ja, det är underbart.

Jag har nästan flyttat ut till Max rum, mitt rum använder jag bara om killarna kommer över så hänger vi där.

På tal om killarna, Michael har träffat någon, en kille och de är super söta.

De ska komma senare ikväll, just nu finns bara Max, Mette och vår släkt här.

Dvs. Min pappa, faster Birgitta, farbror Hans + hans fru, moster Mary + hennes sambo, morbror Micke + hans flickvän, morbror Kalle, mormor, morfar, farmor, mina kusiner, Anna, Ebba och Kajsa samt Annas och Kajsas pojkvänner.

Så vi är ändå ganska många, vi ska äta middag ikväll och imorgon kommer hela Mettes släkt och ska äta middag med oss.

"Jag tror att jag snart har hälsat på alla."

Max skrattar till och kramar om mig medan han kysser min panna.

"Vi kan gå och lägga oss tidigt ikväll."

Han viskar det och jag vet att han inte menar att vi ska sova. Jag vill, men vi är 22 st i vårt hus och tänk om min mormor kommer in?

"Jag tror inte min mormor låter oss ens sova i samma rum."

Jag puttar bort honom och går över till Mette som sitter med de flesta från min släkt och blir utfrågad.

"Mette, skulle du kunna hjälpa mig med maten?"

Mette nickar snabbt och går in i köket med mig efter.

"Tack! Jag trodde jag var på ett polisförhör. De frågade om allt, min sko storlek, om detta är min naturliga hårfärg och till och med om jag hade förstorat mina läppar. Kan du förstå det?"

If I only knew...Tempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang