Why me?? (Swedish 1D fanfic)

kapitel 9

jag känner hur han njuter av det här. hans händer leker med mitt hår och han verkar gilla mina äcklade miner. han har hållit på så här i en kvart men han verkar ändå inte bli nöjd. jag ser på Clara att hon är nästan lika äcklad som jag med skillnad att hon vill slita av mig huvudet och det vill helt klart inte jag. jag har försökt att ta loss den sista biten som håller kvar mina händer men inte till någon vinst för Rickard har märkt att jag försöker flytta på mig och rycker direkt tillbaka mig. jag känner hur han börjar lika med mina läppar med toppen av hans fingrar. nu har jag nog!! jag bitter honom hårt i handen och håller i medans jag hör hanns skrik tills Clara rycker bort han från mig. han slår mig rakt över mitt ansikte. när han slår bort mig så hinner jag poesis ta loss händerna från repen men jag håller kvar dom.... det här är inte rätt tillfälle... alla tittar på mig. 

R - se upp för vad du gör jag håller ditt liv i mina händer... berätta nu var boken är... säger han och det syns att han inte vill leka längre. men det har inte jag heller...

S - ag vet inte vad du pratar om jag vet inget om den där dumma boken som alla talar om och vad det än var som hände som jag tydligen har förnedrat er med så vet jag inget om det!! säger jag argt till honom och försöker få honom att fatta att jag verkligen inte vet något om det. 

R - det spelar ingen roll längre om du vet något om det eller inte för dina föräldrar vet och dom kommer att komma hit när dom hör deras lilla flicka skrika i plågor och dom kommer att komma för att rädda dig utan att veta att vi väntar och att du var död för länge, länge sedan.... säger han och ler.... va?? ska jag dö?? jag trodde inte att dom skulle döda mig efter som dom trodde att jag hade den där boken!! men va!! jag hade bara för några timmar sen den bästa dagen i mitt liv!!! tror jag?? hur länge har jag varit borta?? jag har förlorat all koll på tiden när jag blir medvetslös hela tiden!!

vänta vem bryr sig om det!! jag kommer för i hela värden kanske dö när som helst och då spelar tid aldrig roll igen!!! jag är dömd jag kan ju inte ens komma här ifrån.... vänta det kan jag ju vist!! med enorm tur så kanske jag inte dör ung trotts allt!! Rickard vänder sig om och ringer någon. Antagligen mina föräldrar för att berätta att dom har mig. det här är min skans man jag får inte göra något förhastat för då är det kört. okej dörren som Rickard kom igenom är stängd och alla står i för den så jag kan inte gå där finns det inga fönster här?? jag tittar runt mig men lyckas inte se något... dom måst vara på vägen bakom mig som jag inte vågat titta på för då skulle jag röra mig för mycket så jag skulle väcka uppmärksamhet. och jag kan inte leta reda på det när jag väl ska fly för då hinner dom ta mig... jag måste veta exakt var den är. jag märker hur något blänker till jag tittar ner på min sko och märker att det är en bit på min sko som glänser i ljuset.... vänta ljuset!! jag måste bara kolla var sol ljus drar i hop sig till fönstret och jag tror att jag kan se det efter som det är så dålig belysning här. jag kollar runt men jag kan inte hitta den!! vart kommer ljuset ifrån!! vänta lite... jag tittar vid mina skor och ser hur allt ljust är starkare under stolen!! bra nu vet jag vart den är!!! jag har bara en skans!! han verkar prata klart snart och vem bryr sig om jag så bryter benet eller dör över att vi är högt upp!! hellre det än att inte ens försökt!! och jag kommer ju dö i vilket fall!! 

jag ramlar bakåt med stolen så att den hamnar mellan mig och dom andra och jag märker hur dom först nu kom på att jag var kvar.

R - GET HER!!! jag ser hur Clara och mannen springer i mot mig men jag vänder mig snabbt om och sparkar upp fönstret som tydligen var öppet och sätter mig på fönster brädet. jag ser att det är en pool där nere och jag tror att jag är två våningar högt uppe hoppas den där poolen är djup. 

R - Wait someone can see you!! and anyway she wont make it if she jump!! säger han till Clara och mannen som genast bakar.

R - kom Shara du kommer inte våga hoppa. kom in igen och då lovar jag att döda dig snabbt och utan smärta. säger han och ser på mig men jag kan se i hanns ögon att han är rasande för att jag överlista honom. jag ställer mig på knä på fönsterbrädet och jag har börjat höra hur folk därnere börjar upptäcka mig. 

S - Rickard det kommer aldrig hända och jag dör hellre en smärtsam död än att låta dig få äran att ta livet av mig. så adjö och må ni alla ruttna i fängelset med den dumma boken. säger jag och ställer mig halvt upp trotts att jag vet att fönsterräcket inte klarar mig. sen låter jag mig själv falla baklänges ut i tomma intet. 

S - förlåt Harry men vi kommer nog inte ses igen. 

jag känner hur jag slår I vatten ytan och botten på poolen strax där efter.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

hej ledsen för det tråkiga kapitlet men det här kapitlet är sjukt viktigt för resten av storyn så fortsätt läsa är ni snälla!! och förresten det är sjukt många som börjat läsa!! hela 400 pers tack!! ni är säkert mycket bättre på att skriva än jag men tack för att ni står ut med mina stav fel och allt ändå :* <3 <3

// metal_mellow_pop