Why me?? (Swedish 1D fanfic)

kapitel 13

jag känner att jag har gott igenom det här tusen gånger. men jag bara fortsätter att nicka eller skaka på huvudet när Louis hela tiden pratar om att jag måste berätta vad som stod på lappen och hur försiktig jag måste vara för alla haters som kan ha kastat stenen för att om det finns fans fins det haters. har han inte fattat vid det här laget att jag inte bryr mig och inte tänker berätta för honom. 

Lo - Harry are you even lisening!! this is importent!! säger han argt när jag nästan somnar.

H - yes i´m listening. trotts att det är otroligt själv klart att jag inte gör det. 

Z - Louis let him be, even we are annoyed by you by now and it´s not even us your talking to. säger Zayn och suckar ljudligt. mumlar och håller med. 

H - thank you!! säger jag och suckar lika ljudligt. Louis surar och lutar sig mot fönstret. vi har varit på planet mot vår nästa konsert i Amerika i bara några timmar men han har fått det att kännas som år. Jag har vägrat att berätta för Louis sen igår och han har inte direkt tyckt om det för att om jag säger åt honom att det det är lugnt kan han av någon anledning se rakt igenom mig att det är inte är så vilket i det här fallet är enormt itererande. jag märker hur vi äntligen kommer över land vilket betyder att det inte är långt kvar tills vi landar och sen är det bara två timmar tills konserten börjar. 

N - are you okay Harry?? whit everything that had happend can you really sing?? säger han och ser orolig ut.

H - it´s okay she liked when i sing and if i stop now she would just hit me and tell me "you came this way if you stop now it was all for nothing you idiot" säger jag halv glat och försöker att övertyga dom lika mycket som mig själv. för jg måste klara det här. om jag inte ens klarar av att sjunga så kommer jag inte kunna slå organisationen. jag tittar runt och ser att dom ser oroligt på mig.. 

" we are landing in ten minutes please get on your seat belt." säger rösten i högtalarna och vi alla sätter oss på varsin plats och trots att jag inte ser dom andra känner jag deras oroliga blickar. Vi landade snabbt och vi fick ta en omväg för alla fans som hade kommit till flygplatsen. sen åkte vi direkt till konserten för nu är det bara en timme kvar. vi får på oss alla kläder och går igenom hur det ska gå till men jag märker nästan inte skillnaden för jag är så borta...... hur ska jag kunna uppträda så här?? jag går in i lorsen och ser en lapp på bordet.... men inga fan brev får komma hit?? jag går fram och kollar på lappen. 

" hello Harry i´m Shara´s lattes parent and i know that you know the truth but i want you to know that Shara would have wanted you to do the konsert" står det på lappen. hon har rätt jag måste göra det här och mäst av allt för Shara´s skull som för någon annan. 

efter konserten

H - wow!!! that felt so good!! i love being on stage again!! säger jag glatt när jag kommer ut från sen och gör give me five med resten av bandet. dom ser väldigt lättade ut att jag är så glad och dom försöker inte ens dölja det. 

- hey one direction!! I´m your new manager nice to meet you. säger en röst och vi alla vänder oss mot rösten fortfarande fulla med energi sen konserten. jag känner hur jag blir kall inombords och hur färgen försvinner från mitt ansikte.

H - Clara?..... säger jag och stirrar på henne

C - hey Harry it´s been a long time...

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

hej ledsen att jag inte skrivit på ett tag men det har varit mycket med prov på senaste tiden. tack för att ni läser det här och hoppas ni gillar mitt kapitel :) <3

// metal_mellow_pop