Why me?? (Swedish 1D fanfic)

kapitel 18

Angie´s perspektiv (Shara)

J - wake up Angie we are here. säger han och skakar på mig.

vi har kört och bara stannat några få gånger för att äta och sova i två dagar sträck. jag sträcker på mig så långt det går. jag ser att vi kör in på en liten väg och längre fram är ett litet hus av trä mitt ute i ingenstans. jag kollar runt och det är verkligen vakert men det är verkligen mitt ute i skogen. 

A - I though that we would live in the city. säger jag och medans han parkerar utanför. 

J - no, it´s much beater here if something happens people in the city wont be involved. and out here it´s easier to do things with out being noticed that we are doing something weird. säger han och går ur bilen. jag följer med ut och väntar på honom. vi har köpt kläder och sådant jag kan använda till senare. jag går fram för att ta min väska.

J - it´s okay the keys is in the car, can you open the house? frågar han och ler mot mig. jag tar nycklarna i bilen och låser upp huset. det är litet och guligt med en stor öppen spis i varasrummet. James går in och sparker av sig skorna och ställer ner väskorna. 

J - Welcome to your new home. säger han ganska glatt.

A - James... thank you for everything.. I will try my best to be your daughter. säger jag och ler. det här är för mycket för mig.. innan var det som ett äventyr och inte som på riktigt men nu är det ett nytt namn och en skola ett nytt liv.... allt blir så verkligt... och för svårt att greppa...

J - it´s okay you can take it in your own Pace. it´s no need to rush. säger han och ler mot mig. han måste verkligen känna ansvar för mig. 

J - your room is over there you can go and check it out and i say to the base that we are here now. säger jag och pekar mot ett var rummen som har stängd dörr. jag tar min väska och går dit. rummet är litet men väldigt fint och det står en stor säng och ett skriv bord med en laptop på den. jag kommer åtminstone leva fint.... jag packar upp men det känns som om jag packar upp hos någon annan det känns inte som ett hem...

tre timmar senare.

J - the food is done!! skriker James och jag går mot köket. där ett bord står och en Tv lutad mot bordet. jag går till bordet. jag drar fingrarna genom mitt hår fortfarande förbrylad av att det bara tar slut efter som jag behövde klippa det sen jag spelade Jack. jag sätter i gång Tvn och klickar igenom kanalerna. och stannar när jag ser Zayn på Tvn. James försöker byta kanal men jag tar fjärkontrolen. sen så ställer jag och James samtidigt up när vi ser anndra i Tvn.

J - Clara has call people to them. säger när vi båda känner igen Rikard i Tvn lite längre bakom Clara. 

J - we must tell the base!! säger han och tar sin mobil och ringer något nummer. hans mobil är extra stor för att den har någon konstig grej så att ingen kan avlystna deras samtal. han pratar hysteriskt i telefånen. jag tittar bara noga på dom. Harry är i fara om dom är där... det bådar inte gått. James läger på och ser på mig strässad och börjar ta bort maten vi knappt har ätit något av. 

han sätter sig vid mig och ser seriöst på mig. något är fel..

J - the base and me must talk this over they will come here in two hours and they want you to be whit us cause they have something they want to talk about whit you. this wasen´t suppose to happen like this but i want you to know that they are going to ask you a question and you don´t have to answer it and remember what ever happens it´s your chose. säger han och ser seriöst på mig. jag nikar för jag känner hur seriöst det är han nickar till baka och går för att göra något som jag antagligen alldrig får veta. jag går till mitt rum och borstar mitt hår och tar på mig något som kan vara bra att ha på sig när dom från "basen" kommer.  jag känner hur jag blir mer och mer närvös. vad är det dom vill? och vad är det dom ska fråga? 

jag hör hur någon går över vår tomt. men dom kan inte redan vara hemma. jag smyger till hallen och läger örat mot dörren för att föröka att ta reda på hur många dom är. James har lärt mig många saker under tiden vi har tagit oss från plats till plats. han har lärt mig hur jag kan smyga på någon och några grund grepp och slag så att jag ska kunna ta hand om mig själv i värsta fall under en liten stund.... det verkar som om jag får nytta av det nu.  jag hör att det bara en person och han eller hon verkar försöka att va så tyst som mörjligt så jag tror inte att han/hon är välkomen. och personen i fråga är på väg mot dörren och det är en sak som är säker. är den från orginisationen? jag kollar upp och märker att det är en ganska bred planka ovanför dörren. den håller nog mig. jag tar en pall och tar mig så tyst som möjligt och kurar ihop mig på planken men ändå så att jag är beräd att hoppa. folk tittar sällan upp om dom letar efter något så tittar dom ofta runt men inte upp.

tänk att det faktist skulle komma till nytta när jag flydde från killarna i nian när jag var liten. jag hör hur personen tästar dörren lite innan han/hon öpnar och går in. det är en man och han har en säck på axeln han tänkte antagligen råna oss. han är ganska lång men han verkar inte särskilt tränad så jag skulle antagligen kunna springa ifrån honom efter som att jag är ganska snabb. jag får verkligen tacka killarna som brukade slå mig om jag möter dom fast dom går nog i gymnasiet nu. han tittar runt och även bakom dörren men inte upp. men han behöver gå längre inn annars hamnar jag framför honom.  han går längre in och jag märker hur han reagerar han kan nog se laptopen i mitt rum nu. det var smart att lämna dörren öppen. han går ett steg fram och då hamnar han perfekt. jag hoppar ner och lykas slå till honom i ryggen så att han ramlar framåt. jag tar ett polis grepp som James lärt mig som jag kan ta på folk som är längre. jag trycket upp hanns arm med greppet och han pipper till av smärta. 

A - why are you here?? säger jag för säkerhets skull han kan fortfarande va från organisionen. 

- i´m was just going to fix you televising. säger han i ren panic. 

A - sorry bro but our Tv works just fine you should had come up whit some better excuse. säger jag till honom. han försöker att ta sig upp men jag presar hans armar en bit högre upp och han lägger sig ner igen. i den här positionen kan jag bryta hanns armar så han kan inte stå upp. jag presar lite hårdare men bara med min ena hand. och med den andra tar jag av mitt belte och spener ihop hanns armar. men fortsätter att trykar upp dom men nu blev det längre. jag hör hur en bil parkerar på uppfarten. är det James? eller har han några vänner? i vilket fall så är det inget jag kan göra det är lika bra att hålla kvar honom för om det är James. jag tar av min kofta och knyter ihop hanns ben försökerhets skull. James och några andra går in  och sen så står dom som stora frågetäcken.

A - em.. helo.. welcome home... you know he tried to take our things.... i can explane... säger jag och försöker komma på ett bra sätt at förklara.

J - it´s okay it was a test but we didn´t think you would seriously get him down. säger han och ser på mig.

A - a test? säger jag och flytar på mig när killarna med James started to help the guy that i had binded.

J - yes... to see if you could start being a agent for us.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

hej jag hade tråkigt så det blev ett till kapitel :) ledsen att det blev så långt men hoppas ni gillar det ändå jag försöker att göra mitt bästa för att få fram storyn och då behövs tråkiga kapitel ibland.

//metal_mellow_pop