o.m | deras nummer

vingt-quatre

- Ogges perspektiv -
Där stod hon. Blicken helt uppspärrad. Kollade mig rätt i ögonen. Tårar börjades bildas. Ebba försökte säga något men jag såg hur tårarna började rinna nerför kinderna och hon vände sig om och började springa därifrån. Fort kollade jag på Oscar och han såg lika chockad ut som resten av oss andra.

"Men va fan spring efter henne Ogge" sa Oscar och gjorde en gest med handen mot dörren. Snabbt ställde jag mig upp från stolen och sprang mot ytterdörren som stod öppen, längre ned på gatan såg jag Ebba gå med snabba steg. Jag började springa efter henne, hon vände sig om och såg mig, hon började springa.

"Ebba, vänta" skrek jag, men Ebba började springa fortare. Jag ökade farten, var inte långt bakom henne. Hon kollade bakåt, våra blickar möttes och minnena började spelas upp i mitt huvud.

"I promise that one day I'll be around, I'll keep you safe, I'll keep you sound. Right now it's pretty crazy and I don't know how to stop or slow it down. Hey, I know there are some things we need to talk about and I can't stay, just let me hold you for a little longer now" Sjöng jag tyst i Ebbas öra utanför kyrkan i Karlstad. Jag höll om hennes midja och stod tätt intill henne, om bara några minuter ska vi gå in och säga hejdå till Elinor.

"And take a piece of my heart and make it all your own, so when we are apart, you'll never be alone. And take a piece of my heart and make it all your own, so when we are apart, you'll never be alone, never be alone." Kyrkportarna öppnades. Jag sjöng klart låten medan vi såg på när alla gick in i kyrkan. Ebba och Elinors familj skulle gå in allra sist. Vänner, bekanta, avlägsna släktingar gick in. Ebba tog ett hårt grepp om min hand och började gå in i kyrkan.

Kyrkklockorna slog, snyftningar hördes i hela kyrkan, tårar rann nedför Ebbas kinder, Mitt grepp om Ebbas hand hårdnade. Klockorna slutade slå, prästen började prata.

Jag körde in en armbåge i Ebbas sida och hon tittade upp på mig. Jag viskade att det var hennes tur att gå upp och hålla tal. Jag såg att Ebba inte hade hört prästen be henne komma upp. Ebba reste sakta på sig och jag lät henne gå förbi, alla kollade på henne medan hon gick upp på podiumet. Ebba tittade ut över kyrkan och våra blickar möttes, jag log åt henne. Ebba tog ett djupt andetag innan hon öppnade munnen och började prata.

"För er som inte vet var jag Elinors bästa kompis, jag är Elinors bästa kompis. I alla tider har vi hängt ihop, ända sedan vi var små. Att vi bodde i olika delar av Sverige tills jag fyllde 15 var inget vi brydde oss om, vi var bästa kompisar ändå. Elinor var den där kompisen man alltid kunde räkna med, den där kompisen som man alltid kunde prata med." Ebba tog ett djupt andetag och kollade upp.

"Jag minns en gång när vi var små, vi var ungefär 7 år och jag och min familj hade åkt hit till Karlstad för att hälsa på Elinor och hennes familj. Jag och Elinor hade bestämt att vi skulle spela in en egen musikvideo till en låt. Vi satte på oss boaormar, stora solglasögon i roliga färger och peruker. Vi satte oss i hennes kök, framför datorn och började filma oss själva när vi sjöng och dansade med i låten. Vi hade jätteroligt. Mitt under låten kastar Elinor sitt huvud åt sidan och både hennes peruk och glasögon flyger av och hon dyker ned och sätter på sig det och fortsätter sedan att sjunga och dansa. När vi filmade det var det jättedumt, det förstörde hela videon, men nu i efterhand vet jag inte hur många timmar vi har legat och skrattat åt det." Ett litet leende prydde Ebbas läppar.

"I början av sommarlovet detta år åkte jag och Elinor till Stockholm, och hela resan dit tjatade hon om det där pojkbandet som hon var så besatt av, som några av er kanske vet. Jag tror jag aldrig hört henne prata så mycket om dem, hon hoppades så mycket att hon skulle få träffa dem. Vilket hon fick. Det visade sig att min kusin jobbar tillsammans med dem, och vi fick träffa killarna flera gånger. Jag såg det inte då, men nu i efterhand på bilder och videos och minnen, kan jag se hur lycklig Elinor var över att få träffa dem. Det är nog ett av de bästa minnen jag har med henne, att få se henne träffa sina idoler och vara så lycklig som hon var då."

"Elinor, för mig kommer du alltid finnas, du kommer alltid finnas i mina minnen. Som ditt favorit pojkband alltid sjöng; just because I can't touch it, doesn't mean I can't feel it ... You're the twist in my riddle, you're the rush I've been looking for, you're the kick that I needed, you're the only one I adored." Ebba avslutade sitt tal och gick och satte sig bredvid mig. Jag kollade på henne med en tår i ögat, jag lutade mig närmare hennes öra.

"Jag är stolt över dig"

Prästen fortsatte att prata, några av Elinors andra kompisar gick upp, några släktingar och folk som jag inte hade en aning om vilka dom var. Jag tar ifrån handen jag lagt på Ebbas lår och jag ställer mig upp, Ebba tittar frågande på mig men jag går upp till prästen, sätter mig på en stol och pratar in i mikrofonen.

"Jag kände aldrig Elinor, jag har bara träffat henne några gånger, men jag känner Ebba och vet hur mycket Elinor betyder för Ebba och kom hit som stöd. Mitt namn är Oscar Molander och jag är med i pojkbandet The Fooo Conspiracy som Elinor alltid pratade om. De gånger jag pratade med Elinor så sa hon att hon bara hade varit och sett oss på Skansen och på en streetperformance, aldrig på en riktigt konsert. Hon hade fått backstage biljetter till vår kommande konsert om hon hade levt, men tyvärr blev det inte så. Jag ville göra något för Elinor, en egen konsert för just henne. Så jag tänkte sjunga och spela gitarr för henne, men hjälp av de andra killarna i bandet." På väggen bakom mig dök Oscars, Felix och Omars ansikten upp, genom en projektor. Ebba skrattade när hon såg dem, ett sådant där skratt man gör när man är otroligt stolt över någon. Killarna presenterade sig och jag räknade ned i mikrofonen och vi började sjunga.

"I'm gonna pick up the pieces and build a Lego house, if things go wrong we can knock it down. My three words have two meanings but there's one thing on my mind, it's all for you. And it's dark in a cold December, but I've got you to keep me warm, if you're broken I will mend ya and keep you sheltered from the storm that's raging on, now." Det blev helt tyst i kyrkan.

"I'm out of touch, I'm out of love, I'll pick you up when you're getting down, and out of all these things I've done, I think I love you better now. I'm out of sight, I'm out of mind, I'll do it all for you in time, and out of all these things I've done, I think I love you better now, now." Jag mötte Ebbas blick, en tår rann nedför hennes kind medan vi fortsatte att sjunga.

Vi fortsatte springa en liten bit till innan jag hann ikapp Ebba och tog tag i hennes arm och fick henne att stå stilla. Jag tog tag i hennes axlar och hennes ögon var helt röda efter gråt. Innan jag hann säga någonting till henne kastade hon sig i min famn och kysste mig. Efter en liten stund drog vi ifrån varandra och Ebba tittade in i mina ögon och sa;

"Jag älskar dig"