snapchat » M.G

trettioett

OBS! Varning för självskadebeteende och depression. Läs på egen risk.

Jag stirrade länge på hennes snap. Jag hade hört av några fans att han hade flickvän. Dem hade skrivit till mig DM, då dem hade förstått att något vara på gång mellan mig och Martinus. Jag hade endast ljugit och sagt att vi bara var vänner. Fast nu, nu fick jag det bekräftat.

Tillslut kunde jag inte hejda mig längre, tårarna rann okontrollerat och allt brast. Jag klickade bort snapchat appen och låste telefonen. Jag rusade hulkandes in i badrummet, stängde och låste. Jag öppnade skåpet, tog ut min lilla nececär med krämer, nagelborttagning, sminkborttagning osv. Jag tog ut en liten tygpåse som låg längst ner. I påsen låg ett par rakblad. Jag tog upp ett och granskade det noga. Sedan satte jag bladet mot huden och drog. Jag snyftade till och satte sedan handen för munnen. Illrött blod sipprade fram och rann ner på golvet. Men jag var inte nöjd. Jag gjorde flera jack, drog ilsket och gjorde dem djupa. När jag var klar med händerna, började jag göra detsamma på låren. När jag var nöjd sjönk jag gråtandes ner med ryggen emot dörren. Betraktade blodpölarna som låg på golvet.

Plötsligt hörde jag ytterdörren öppnas och jag ställde mig panikslaget upp. Plötsligt hördes en knackning. Jag svor tyst, tackade mig själv över att ha låst dörren.

"Smilla, är du där?" frågade mamma oroligt.

"Jadå, jag är här. Jag ska duscha" sa jag med så stadig röst jag kunde.

"Åh, bra. Jag ska börja med maten. Så det är mat om cirka 30 min" sa hon innan hennes steg försvann.

Sedan sjönk jag ner längs med dörren igen, bröt ihop tyst. Med handen för munnen och blodpölar över hela golvet.

-------------------------------------------------------------------

alltså hörrni, jag blir såååå glad av era kommentarer & röster. Det gör mig så glad att ni tycker om den här boken, jag själv är inte särskilt nöjd med den <3