Ask f.m || M.G (AVSLUTAD)

Kellys perspektiv

Jag trycker mitt finger mot plingklockan och väntar på att någon ska öppna. Ingenting händer och eftersom att han inte verkar höra mig så får jag väl messa honom. Samtidigt som jag går in på vår chatt så öppnas dörren och där står...Martinus? Vad gör han här? Marcus skulle ju säga till Martinus att stanna på sitt rum, inte öppna dörren åt mig och ge mig en välkomnande gest?!

"Kelly, hu-r, hur m-år d-u?" frågar han skärrat och jag bara skakar arg på huvudet med tårarna brännande bakom ögonlocken. Jag ville inte möta honom igen, aldrig någonsin!

Snabbt tränger jag mig förbi honom och springer upp för trappan där Marcus rum ligger.
"Kelly, bara lyssna på mig!" skriker han och jag stannar tvärt i trappan som jag just nu står i. Väldigt sakta vänder jag mig om med ilska och sorg i blicken, han ser ärligt talat lite rädd ut.
"Du fick mig att ta självmord Martinus! Och nu vill du att jag ska lyssna på dig?! Nej, Martinus du ska lyssna på mig! Jag vill aldrig se dig igen, aldrig någonsin! Fattar du det?!" skriker jag hysteriskt och han bara nickar lätt. Han ögon är glansiga och lite röda, jag tror att det är först nu som han inser vad han har gjort. Han har saboterat mig liv för alltid, det är förstört! Jag kommer alltid att ha ett ärr efter denna upplevelse, kanske inte ett fysiskt ärr. Men han kan gå och sätta sig på att jag kommer att ha ett psykiskt ärr för resten av mitt eländiga liv!

"Hrgh, vad händer här då?" harklar sig Marcus som först nu reagerar på att två tonåringar står och bråkar i hallen. Han är verkligen döv!
"Inget!" ryter jag argt och fortsätter upp för trappan som leder till Marcus våning. Innan jag hinner smälla igen hans dörr hör jag Marcus säga till Martinus:
"Som om du inte har gjort nog Martinus, stanna på ditt rum tills hon har gått så att hon slipper se dig. Okej?!"
"Okej, men säg gärna till henne att jag är ledsen och att jag alltid kommer att älska henne." det säger han med blicken fäst mot mig som han kan se en liten skymt av lura bakom ett hörn. Jag skakar återigen på huvudet och går in till Marcus rum. Gud vad han gör mig förvirrad!