Kapitel 18

250 5 0
                                    

-----HANNAS PSV-------

Frida var helt förkrossad. Hon hade till och med skärt sig... då är det illa. Vi satte oss på sängen och bara pratade ut. Det knackade på dörren och killarna kom in.

"Varför kommer ni aldrig?" frågade Oscar och alla tittade allvarligt på Frida.

"Frida? Vad har hänt?" Frågade Felix.

"Det kan väll han berätta!!!" Sa Frida och tittade på Ogge..

"Okej, ni två behöver prata!" Sa Omar och vi gick ut.

-----FRIDAS PSV--------

Killarna och Hanna gick ut, jag kunde inte titta Ogge i ögonen, för då skulle jag bara börja gråta.

"Frida!! Jag är grymt ledsen!!" Sa Ogge och till och med han hade tårar i ögonen.

"Men varför avbröt du inte kyssen då? Du stod ju kvar, och det såg ut som du njöt!" Halvskrek jag med gråten i rösten.

"Ska jag vara seriös, så trodde jag att det var du!" Sa han.

"Seriöst? Jag var ju inte ens lik." sa jag

"Hehe!" Sa han.

"Vem var slampan då?" Frågade jag.

"Mitt.... ex!" Sa han.

"Ännu värre!" Sa jag och började gå men han tog tag i min arm.

"Snälla? Det kan väll bli som förut?" Sa han.

"Ogge, ingenting kan bli som förut!!! Jag kan ju inte lite på dig... Du älskar ju inte mig!!" Sa jag.

"Det gör jag visst!" Sa han.

"Ne.." Hann jag säga innan våra läppar pressades mot varandra, jag besvarade faktiskt den. Jag har saknat hans mjuka läppar mot mina.

"men jag kan fortfarande inte lita på dig..." Sa jag och gick ut med tårar i ögonen.

När jag kom ut så möttes jag av killarna och Hanna.

"Frida, hur gick det?" Frågade Felix.

"Låt mig bara vara! Ok?" Sa jag och gick förbi dom.

Jag gick ut, mot stranden. Jag satte mig ner, på den varma sanden, tittade ut över havet och släppte ut alla tårar.

Jag satt där i några timmar, sen kom regnet. Jag kände att någon satte sig tätt intill mig... jag kollade bredvid mig, det var Ogges ex..

"Vafan vill du nudå?" Frågade jag argt.

"Jag ska ha tillbaka Ogge! Sa hon kaxigt.

"Tror du verkligen att du bara kan få tillbaka han? Bara så där?" Sa jag.

"Såklart jag kan!" Sa hon.

"Nej det kan du inte!" Svarade jag.

Hon ställde dig upp, hon började sparka mig.

"Det kan jag visst!!!" Sa hon och sprang iväg.

Jag fick väldigt ont i magen och ryggen... Hon sparkade mig väldigt hårt, för att vara tjej liksom. Jag satte mig försiktigt upp och då kom tårarna tillbaks. Jag så vem som kom emot mig.

"ALMA!!! Vi har vart sååå oroliga!!" Ropade Ogge som nu sprang emot mig. Han satte sig ner bredvid mig, han strök sin hand på min rygg.

"Vad har hänt?" Frågade han.

"Ditt, ex.!" Sa jag.

"Vad är det med henne?" Frågade han.

"Hon sa att hon skulle ta tillbaka dig, sen så... sparkade hon på mig." Sa jag med gråten i rösten.

"Älskling, hon kommer inte att få tillbaks mig! Ok? Jag har dig, jag älskar dig!" Sa han och omfamnade mig.

"Allt bra mellan oss?" Frågade han.

"Mm, jag hade ändå aldrig klarat mig utan dig!" Sa jag.

"Vi borde gå tillbaka!" Sa han och vi gick.

_________

Kort kapitel.

Rösta & kommentera 💕

Kram/ Maja

Jag älskar DIGWhere stories live. Discover now