det är kanske fel att älska dig { hov1 }

kapitel 6

Jag vaknar med ett ryck av att telefonen ringer. Jag gnuggar mig i ögonen och ser på displayen vem det är.

Okänt nummer

Jag tar upp telefonen och svarar.

" Hej det är Vanessa "

" Hej Vanessa, det är Dante. Jag undrar om du vill hitta på något idag? "

" Ehm, Hur fick du mitt nummer?? "

" Spelar det nån roll? " svarat Dante och skrattar till.

" Jaaa, du är ju värsta stalker i hemlighet! Nej men vilken tid och plats?? " säger jag och skrattar.

" Vi kanske kan ses vid parken, du vet där i stan? "

" Sure, men vilken tid? " frågar jag.

" 13, jag tar med mig picknick "

" okej, syns där "

Klockan är nu 12, och jag har legat o sängen och tittat på Netflix. Så nu är det daga och kliva upp känner jag. Jag kliver upp ur sängen och börjar göra i ordning mig. Jag sätter på mig mascara och fixar mina ögonbryn. Sedan så väljer jag min outfit, som blev ett par Levis jeans shorts, Ralph lauren t-shirt och adidas superstars. Min mamma och pappa skämmer ut mig väldigt mycket med saker, tillexempel märkeskläder och sådant. Men dom är aldrig hemma typ, dom jobbar lite överallt och kommer hem när jag sover och åker innan jag vaknar. Det är bara nån vecka varje augusti dom har ledigt.

Jag låser dörren efter mig och går till busshålls platsen. Bussen kommer in rullande och jag hoppar på den.

Efter 20 minuter är jag äntligen framme. Jag går till parken och känner mig lite nervös. Jag ser att det är en liten grupp med unga tjejer som samlats runt nån, och direkt antar jag vem det är... Dante. Jag går fram genom folkgruppen och kramar Dante.

" Tjenis " säger jag och ler.

" Hej " säger han och ler också.

" vem är hon? " börjar alla fråga.

"Tyvärr måste vi gå nu, men det var verkligen jättekul och träffa er tjejer, hejdå! " säger han och vi börjar gå bort mot en annan del av parken. Som tur är, så är det respekterande fans så dom följer inte efter oss.

" Vi kan väl sätta oss här " säger Dante och lägger ut picknick filten på gräset. Han tar upp alla saker han har med sig och jag blir chockad över hur mycket han har ansträngt sig.

" Wow, vad mysigt du har gjort det Dante " säger jag och skrattar lite nervöst.

" Ja, det är bara att ta " säger han och vi båda hugger in.

" Vanessa, du MÅSTE prova denna " säger han och sträcker fram en jordgubbe doppad i choklad. Han stoppar in den i min mun och jag tar ett bett.

" Den här var skit god! " säger jag och tar en till, och ännu en till. Sedan börjar vi prata, om allt mellan himmel och jord.

Efter en stund av allt ätande hamnar jag i nån slags mat koma.

" Skit vad mätt jag blev " säger Dante och skrattar.

" Jag med, men det är ju ett positivt tecken, att det var gott " säger jag och ger tummen upp till honom. Han lägger sig ner på rygg och jag lägger mig på hans mage. Han börjar hålla på med mitt hår. Hur mer perfekt kan inte detta bli??

" Vet du Vanessa?? "

" Nej såklart inte, hur ska jag kunna veta vad du tänker säga?? " säger jag och skrattat men tillägger:
" Men säg ändå "

" Jag tycker om dig "

Jag blir chockad. Dante gillar mig?

" Åh Dante, jag gillar dig också " säger jag och ler.

" Åh vad bra, asså jag kanske tar detta lite för snabbt, men det känns allvarligt talat som om vi känt varandra i typ 10 år " säger han och jag ser hur nervös han är.
Jag vänder mig om och lägger mig på mage. Jag tittar in i hans ögon och lägger handen på hans kind. Sedan lägger jag mig ner på hans bröst och blundar. Och det är då jag inser det.

" Jag har faktiskt drömt om ett sånt här ögonblick med dig i snart 2 år "

" Har du? " säger Dante, både överraskat men glatt.

" Jepp "

" Åh vad glad jag blir " säger han och kramar om mig.

Jag kollar på klockan på telefonen, shit, är klockan redan 16??

" Asså verkligen, tack för idag " säger jag och ler.

" Tack detsamma " säger han och ler.

" Jag måste hem nu, men vi måste verkligen ses nån mer gång!! " säger jag och reser mig upp. Han gör detsamma.

" Ja verkligen "  säger Dante.

" Men vi hörs, jag kan ju skriva till dig sen?? " säger jag.

" Ja absolut, hejdå " säger han och vinkar. Jag vi kar tillbaka och börjar gå mot busshålls platsen, wow säger jag bara, vilken dag?!

~~

Hej allihopa!! 500 läsningar, wow. Vet inte hur jag ska tacka er❤️

Det här kapitlet är jag nog mest nöjd med, så glöm inte rösta och kommentera så skulle det verkligen göra min dag❤️ jag bestämmer mig för att göra ett EXTRA långt kapitel ( som två kapitel fast i ett ) när vi nått 1 K läsningar ( om vi gör det ) men Aja vi får se när nästa kapitel dyker upp! Det blir nog nån gång nästa vecka, eller Maybe mån-tis om ni har tur😘 Aja puss!! ( orkar ej läsa igenom som vanligt )