det är kanske fel att älska dig { hov1 }

Kapitel 15

~ Dante's perspektiv ~
Under hela kvällen pratar jag och Vanessa om bara det som har hänt och både skratt och gråt förekommer.

" Men vad ska vi göra nu? " frågar jag Vanessa.

" Jag vet inte " Säger hon och ler ett sorgset leende.

" Vet du vad jag tycker? Jag tycker vi borde gå till frysen och hämta glass och bara mysa ner oss och kolla på gossip girl " säger jag och ler. Hon kollar på mig med ett höjt ögonbryn.

" Allvarligt Dante? Gossip girl? " säger hon och skrattar.

" Vadååå? Det är faktiskt bra! " Säger jag och börjar skratta med henne.

" Du är helt otrolig du " säger hon och ler mot mig. Hennes ögon tindrar av glädje och kärlek som gör så jag vill bara kyssa hennes mjuka läppar. Mina ögon stirrar på hennes läppar och jag ler.

" Hallå? Dante? " säger hon och viftar ena handen framför mitt ansikte och skrattar.
" Kom nu, jag vill ha glass "

" Jaja, men vem får choklad och vem får vanilj? " frågar jag henne och ler.

" JAG SKA HA CHOKLAD " skriker hon och börjar springa till frysen. Jag reser mig snabbt ur soffan och springer ifatt henne. Jag tar tag i hennes midja och drar henne närmare mig. Hon börjar skratta.

" Släpp mig Dante! Jag vill ha chokladglassen "

" Du trodde allvarligt talat att du skulle få chokladglassen? Den är min. Det ända som gör så du kan få den är att du säger att jag är världens bästa " säger jag och ler stolt.

" Aldrig i hela mitt liv " säger hon och försöker ta sig bort från mitt grepp.

" Som du vill " säger jag och börjar kittla henne.

" Neeej Dante! Lägg av " skriker hon och skrattar samtidigt. Det håller på så i ungefär tio sekunder innan jag slutar kittla henne och tar ett stadigt grepp. Jag kollar in i hennes ögon och sträcker fram mig. Mina läppar kraschar imot hennes. Hennes läppar är lika mjuka som jag har trott. Jag känner hur hon ler under kyssen och jag drar mig bort.

" Vanessa, jag tror jag har fått känslor för dig " säger jag och skrattar lite nervöst.
Hon ler. Inget mer? Allvarligt, jag förklarade precis att jag gillar henne och hon säger ingenting?

" Förlåt det var dumt " säger jag och reser mig upp.

" Nej men asså det är lug... "

" Vilken smak vill du ha? " frågar jag henne.

~~
Nån timme senare sitter vi i min soffa och kollar på gossip girl.

" Jag fattar ingenting. Varför skulle Serena vilja gå på Yale som blair? " frågar jag Vanessa och stoppar en sked i munnen med glass.

" För att Serena vill göra henne avensjuk " säger hon och jag nickar instämmande.

~ Vanessa's perspektiv ~
Jag kollar runt i rummet och ser ett piano.

" Kan du spela? " frågar jag och ler.

" Vadå? " säger han och ler. Jag pekar bort mot pianot och han börjar rodna.

" Lite kanske " säger han och kliar sig i nacken.

" Spela för mig! " säger jag exalterat och klappar händerna. Vad kan Dante inte göra?
Han går nervöst bort till pianot och sätter sig. Han börjar på ett intro men tappar bort sig.

" Förlåt asså det var så länge sen och jag kä.... "

" Dante, ta det bara lugnt " säger jag och ler. Han nickar försiktigt och börjar om från början.
Han börjar sjunga med sin vackra röst och en värme fylls i mig. Han är verkligen helt otrolig, och tänk att han just gillar mig? Han kollar på mig och ler, och jag ler tillbaka. Jag går fram till pianot och kramar honom. Äntligen säger jag ordet som jag har väntat på att säga.

" Jag gillar dig också "

~~~
Nytt kapiteeel! Vad tycker ni?

Jag tycker fett kapitel blev super gulligt och jag hoppas ni också tycker det!💖 Detta blev ett liiite längre kapitel än vanligt så jag hoppas att ni gillar det! Snart har jag lov! 🎉🌹
Kan vi bara diskutera hur söt bilden är ( längst upp ). Asså wpldlxospödkc 😭😍
Aja hejdå! Syns i nästa kapitel om du fortfarande är kvar då🎀 XoXo