Kapitel 10-Hemlighet

1.3K 28 2
                                    

<>Klaras perspektiv<>

Hur kunde jag, jag måste vara dum i huvudet. Bara inte Jonte får reda på något.

Jag går upp för trappan till vår villa. Och rotar i väskan efter mina nycklar.

Efter 5 minuter hittar jag dom och öppnar dörren.

Klockan är ungefär 13.00 och jag går in.

Mamma och Magnus är på jobbet.

Och det är ingen annan hemma.

Jag går in i duschen och skuldkänslor ramlar över mig.

Jag sätter på mig ett par mjukisbyxor och en stor huvtröja som är vinröd.

Jag sätter upp mitt blonda hår i en hästsvans.

Min Macbook ligger hallen, så jag går ner och hämtar den.

Jag sätter mig i min säng och sätter på min favorit film P.S I Love You.

<><><>

<>Jontes perspektiv<>

Jag skickade ett sms för 20 minuter sen och har ringt 10 gånger den senaste timmen.

Klara har inte kontaktat mig sen igår och det var meningen att hon skulle sova hos mig efter festen.

Jag gick lite tidigare och hon sa att hon skulle komma sen, men det gjorde hon aldrig.

Så nu börjar jag bli orolig.

<><><>

<>Remys perspektiv<>

När jag kommer hem är dörren öppen, så jag går in.

Jag går upp för trappan och är på väg mot mitt rum när någon hoppar fram.

"Ahh!" Skriker jag och märker att det är Klara.

"Åå förlåt om jag skrämde dig" Säger hon och ger mig en ledsen min, men som övergår till ett retsamt leende.

"Ska vi hitta på något som systrar?" Frågar hon sen.

"Jag är ledsen, men jag och Joel ska hitta på något." Svarar jag.

"Aha. Okej" Svarar hon och går mot sitt rum.

"Men vi kan göra något imorgon" Säger jag innan hon hinner gå in.

"Lovar du?" Frågar hon.

"Ja" Sägar jag.

"Ha så kul" hon ger mig ett leende och stänger dörren till sig.

Nu måste jag skynda mig att göra mig iordning.

Vill ju inte att Joel ska vänta.

När jag träffade dig.Where stories live. Discover now