Firefly | Fogge

Kärlek är ett brev skickat tusen gånger

Vad jag bryr mig om nu

Är att du kommer nära mig

även om det är försent att älska dig

Vad jag bryr mig om nu

är att från samma säng

Lyssna till samma regn¨

Kärlek är ett brev skickat tusen gånger ~ Håkan Hellström

***

Med mina tankar på Klara låg jag kvar i sängen och försökte att inte börja gråta. Hon är så sjukt svår att ha och göra med men ändå gillar jag henne så mycket. Hennes små fräknar och hennes bruna axellånga hår.

Jag frös även fast jag lagt mig under det varma duntäcket. Hela min kropp skakade och tårarna, som jag kämpade att få bort, rann ner för mina kinder och ner på den vita huvudkudden.

"Hejdå mamma" jag hörde en dov röst utanför rummet och insåg att Ogge skulle komma in genom dörren och se mig såhär, helt förstörd. Jag vänder på mig så snabbt jag kan i hopp om att han inte ska märka att jag gråter på grund av min skakande kropp men jag hoppades för gäves.

"Men gud Felix! Hur mår du? Vad är det?" Ogge ser direkt, så fort han sätter foten i rummet, att jag gråter. Fan.

Han sätter sig på sängkanten bredvid mig och lägger en hand på min midja där jag ligger på sidan med ryggen mot honom. En stöt åker genom mig när han lägger sin hand där och direkt slutar jag skaka. Jag blir varm igen, nästan så varm att jag börjar svettas.

"Felix kolla på mig, jag vill se dina ögon" Får Ogge ur sig. Jag lägger mig på rygg och ger honom en snabb blick, men sänker den snabbt.

"Vad är det? Vill du prata?"

"Jag ve..vet inte" min darriga röst gör mig rädd, rädd för att Ogge ska tycka att jag är svag, jag vill inte att han ska se mig så.

"Varför är du ledsen?" han torkar bort en tår som faller ner för min kind med sin tumme.

"Det är en person hemma i Stockholm som jag tycker väldigt mycket om men som inte besvarar mina känslor på det sättet jag vill."

"Jag förstår, hon älskar inte dig på det sättet du vill bli älskad?" säger Ogge medan jag ser att hans blick speglar ett krossat hjärta.

"Så kanske man kan säga, ja" svarar jag innan han drar mig intill sig i en lång och omhändertagande kram.

Efter att Ogge avslutat kramen som jag helst skulle vilja varade i en evighet går han in på toan. Jag funderar på om Ogge någonsin blivit sårad på samma sätt som jag b