Firefly | Fogge

All I Want

All I want is nothing more

To hear you knocking at my door

Cause if I could see your face once more

I could die a happy man I'm sure

All I Want ~ Kodaline

***

Jag slöt mina ögon där jag låg på klipphällen som jag hittat en bit från den lilla stranden som hörde till stugområdet. Jag hade placerat min svarta handduk över den hårda, buckliga ytan innan jag lagt min bok och min mobil med hörlurar bredvid den på en liten gräsfläck som fanns i en spricka i klippan.

Nu hade jag kanske legat där i tjugo minuter och solat medan jag valt att lyssna på musik. Alltid mitt förstahandsval. Låten som harmoniskt fyllde min kropp med glädje hette "Iris" och var gjord av "The Goo Goo Girls". Jag hade alltid älskat den låten, förmodligen mest för att det var en utav min pappas favoritlåtar men också för att det verkligen är en bra låt, lugnande på något vis. Min pappa var den som jag avgudade mest. Han var min bästa vän, bättre än alla andra, bättre än allt annat. Han dog för några år sedan. Han var med om en stor bilolycka nära Stockholm. Detta gjorde att hela min värld föll. Mamma började jobba ännu mer än innan och jag blev mer och mer ensam.

Det var då Klara kom in i mitt liv. Konstigt nog märke mamma att jag var deprimerad och tvingade mig att gå i terapi. Och där satt hon, i den där vinröda, sammetsoffan och lutade sitt huvud i sin ena hand. Jag kommer ihåg att jag noterade hennes hår extra mycket. Svart, axellångt, skinande hår. Det kanske är lite udda att notera någons hår, men det gjorde jag, det var slående fint, hennes hår. Hon sken nästan direkt upp när hon såg mig och började samtidigt prata med mig. Hon verkade vara en sådan person alla ville ha i sitt liv. Ni vet en rolig, omtänksam och trovärdig person. Visst märkte jag senare att hon, även som jag, hade sina brister och inte alls var lika perfekt som jag föreställt henne att vara. Jag tror nästan att jag föll för henne för snabbt, för snart var det där pirret borta, och hon blev bara en självklarhet, hon skulle alltid vara där tänkte jag. Men så är det väl med all kärlek? I början är allt bäst och sedan blir allt som vanligt? Eller?

"Ogge vad fan kom ner igen!" hörde jag en röst svagt skrika genom mina lurar.

"Jag kommer snart."

"Du kommer typ ramla ner och dö" hörde jag samma röst säga igen.

"Nej, jag kommer snart."

"Gör som du vill, jag hoppar i."

Jag satte mig upp och drog ur hörlurarna ur öronen innan jag kollade ner i vattnat för att se en tjej med långt blont hår och gyllenbrun hud, stå där och kolla hitåt. Men hon kollade inte på mig, utan på killen som klättrade upp för klippan, till mig.

"Hoppa i du" sade killen som verkade gilla att le åt mig. På bussar. Vid grillplatser och vid klippor tydligen.

"Hej Felix" sade han och satte sig bredvid mig en bit ifrån.

"Hej Ogge" svarade jag medan jag tog en klunk av vattnet jag också tagit med hit upp.

"Du vill inte vara med och bada?" frågade han medan han nickade lite mot tjejen i vattnet.

"Jo, visst det kan jag väl" han log ännu en gång. Det verkade vara hans grej, det där med att le.

"Du har ett fint leende" skrattade jag fram lite sarkastiskt.

"Haha, jag vet inte varför, men jag får höra det ganska ofta" sade han med en sån självsäkerhet att jag visste att han också var sarkastisk.

"Haha" Ogge reste på sig medan han kollade ner på tjejen i vattnet.

"Bara så att du vet, hon är jävligt dryg" han skrattade till.

"Tack för varningen" svarade jag och reste även jag på mig.

Dags att bada.

***

Låt: All I Want Av: Kodaline

XO, Edine