Skoldags

241 9 2
                                    

Omar's P.O.V

Jag vaknade av ett pipande ljud. Jag vände mig om. Jag märkte strax att jag var fullt kopplad till tre apparater. Plötsligt hörde jag röster utanför skynket.
-Vem av oss ska berätta?
-Jag kan väl ta och göra det.
-Är du säker det kan vara väldigt svårt.
-Det är inte ens säkert att han överlever heller. Då behöver vi inte berätta.
-Så nu vill du att han ska dö också?!
-Nejdå, och då jag gör det nu bara!
Berätta vad?
Det dröjde inte länge tills skynket drogs bort och in kom en läkare såg det ut som...
Hon började med att gå fram till den där apparaten som jag var kopplad till.
Då vände hon sig mot mig och såg att jag var vaken.
-Du är frisk nu så du får gärna åka hem.
-Okej tack.
Hon började plocka av mig kablarna.
Precis innan jag gick ut genom dörren kom jag på det...
-Ursäkta, jag tänkte bara fråga om du möjligtvis visste var Aleksandra Jacobson ligger någonstans?
-Just det...
Sa hon lite suckande.
-Det finns en sak som jag måste berätta för dig... Aleksandra gick inte att rädda...
-Vänta menar du att hon är död?
Hon nickade sakta på huvudet.
Jag kunde höra Aleksandras röst svagt ropa på mig.
Omar...Omar... Omar...
Rösten blev högre och högre.
Var jag också död eller?

-OMAR!!!

-Va? Jag tittade mig lugnt omkring. Jag var hemma igen. Felix stod vid sängen.

-Klockan är kvart i åtta vi börjar skolan om en kvart!!

-Vadå skola? Det är ju sommarlov!

-Det trodde vi med fast när vi tittade i kalandern så visade sig att det är den 3 augusti idag!

-Skola?! sa jag lite slumrande eftersom att jag fortfarande inte hade vaknat riktigt än.

-Åh, Shit! det är skola idag!! Aleksandra! skrek jag plötsligt och flög upp ur sängen jag tog snabbt tag i min väska och slänge i allt jag kunde komma på var mitt.

Jag tog mina nycklar och hjälm som låg på en hylla i hallen.

Jag sprang ut slängde på mig hjälmen och hoppade på min moppe.

Felix's P.O.V

Gia kom in i rummet.

-Vad gjorde du med honom?

-Jag berättade bara att det var skola.

-Det verkade inte bara som det... det såg mer ut som att han hade någon han skulle till.

-Han sa också något om Aleksandra. Du vet hans flickvän. Aleksandra Jacobson.

-Aleksandra Jacobson? Jo henne känner jag till.

-I vilket fall som helst så måste vi till skolan nu.

-Jag sticker hem nu men ses i efter middag.

Jag skyndade mig att välja kläder det blev ett par skjorts och en skjorta. Inte så många killar brukar bry sig om sina kläder men jag gjorde det. Jag gick in i badrummet och snodde lite av Ogge's gelé och parfym. Oftast när vi sov hos Ogge så brukade jag låna kläder och stuff av honom. Särskilt när det är skola dagen efter!

Gia's P.O.V

Jag sprang hem. Jag slet upp dörren och chokades av den stora lugnheten i huset. Alla hade förmodligen redan åkt. Då hörde jag någon springa ner för trappan det var mamma.

-Var har du varit du måste till skolan spring upp och byt om!

Jag sprang upp för trapporna och in i mitt rum. Jag öppnade min garderob slet ut ett par jeans en svart magtröja och en skjorta som jag knöt runt midjan. Jag sprang in i badrummet sminkade mig lätt med mascara och eyeliner.

Jag sprang ner till mamma igen och slängde på mig min jeansjacka och converse.

Mamma tittade snett på mig och jag vet nästan helt säker på att hon inte gillade hur jag hade klätt mig men jag bara störde hennes tankar med att börja prata.

-Ska vi åka eller?

-Eh. Ja, det är klart att vi ska... Har du allt?

-Japp, jag lyfte min handväska där jag inte hade mer än tillfälliga nödvändigheter.

-Då åker vi.

Mamma gick ut före mig och satte sig i bilen. Jag satte mig i framsätet bredvid henne. Jag kände nervösiteten växa inom mig när jag kom på att det var en ny skola som jag skulle börja i. När vi kommit fram sa jag hejdå till mamma och sprang in eftersom att vi började om fem minuter.

Där inne såg jag att någon väntade på mig. Jag misstänkte att det var rektorn. Jag pratade med honom och han visade mig till klassrummet som jag tydligen skulle vara i på första lektionen. Jag gick in och satte mig på en tom stol. Vad jag kunde se så satt man två vid varje rad på två rader. Den enda stolen som var ledig var då den som var längst bak till höger.

Jag satte mig längst ut och tittade ut genom fönstret. Jag såg en taxi komma.

-Gia?

-Ja, sa jag lite frågande.

-Är du här?

-Ja? sa jag undrande.

Alla andra i klassen små fnittrade för sig själva. Jag fnös till och vände mig mot fönstret igen. Taxin hade åkt iväg igen. Jag undrade vem som åkte taxi till skolan.

Jag började dagdrömma. Jag väcktes plötsligt av ett förskräckligt knarrande ljud. Jag ryckte till och vände mig om. Det var Felix. När han hade satt sig ner kramade han om mig.

-Tjenare snygging, sa han med en lugn röst.

-Tjenare peddo! sa jag och började skratta så att tårarna började rinna.

-Så, Gia kan du komma fram?

-Va? sa jag mellan mina skrattningar.

-Kan du komma fram?! sa hon nu med en strängare röst.

-Okej.

Jag puttade undan Felix som fortfaranade skrattade och jag bet mig i läppen för att hålla tillbaka mina skrattningar.

-Det här är Gia Olsson och hon är ny i er klass.

Jag anmärkte på att alla direkt vände sig om till den personen som satt bredvid henne.

Jag fick ett sms. Jag tig upp mobilen.
Felix:Bry dig inte.;)

Jag:Hur fick du mitt nummer din stalker! Lol

-Du kan gå tillbaka nu.

Jag gick och satte mig bredvid Felix igen.

Efter en kvart ungefär blev det rast.

Jag gick ut och blev snart omfamnad av sex armar.

-Vad håller ni på med?! skrek jag och drog mig loss.

-Har du aldrig kramat någon eller?

-Jo men aldrig någon annan utom min pojkvän och familj...

-Whuuut?! Då får du lära dig det! sa Oscar och kramade mig ännu hårdare.

-Serri!! Bara släpp nu!

-Nope, alla höll kvar.

-Okej, va där då!

Efter ett tag slutade jag vara lika spänd och så kramade jag tillbaka. Det var då som jag spände mig igen. Nu var det inte kramarna som gjorde det utan det var personen som just nu kom in genom skoldörrarna. En av de personer som jag hatade mest. Lisa.

The Perfect Guy (The Fooo Fanfiction)Where stories live. Discover now