The Perfect Guy (The Fooo Fanfiction)

Fiender och Sjukhus

Tidigare:

Efter ett tag slutade jag vara lika spänd och så kramade jag tillbaka. Det var då som jag spände mig igen. Nu var det inte kramarna som gjorde det utan det var personen som just nu kom in genom skoldörrarna. En av de personer som jag hatade mest. Lisa.

~

Felix's P.O.V

Hon stelnade till igen. Vad hände nu?

Jag tittade åt hållet som hon tittade åt.

Det var en snygg tjej med blont hår men såg lite bitchig ut. Fast hon var sjukt snygg.

Jag tittade åt Gia's håll. Hon var helt blek i ansiktet.

-Sötis, vad händer?

-Inget jag måste på lektion.

Hon sprang därifrån. Jag lät hennne gå iväg ett tag men sen bestämde jag mig för att följa efter henne.

Jag hittade henne ingenstans.

Jag gick in på lektionen. Där satt hon. På exakt samma plats som innan. Fast nu var stolen bredvid inte tom längre. Där satt Isac. Han gick i vår klass även förra året.

Jag hatade verkligen honom han snodde alltid mina största kärleker. Jag var sjukt kär i Gia. På något sätt så ser han alltid vem jag är kär i och snor de!

Jag önskar bara att han försvann. Någonstans där jag aldrig skulle behöva se honom med mina tjejer.

Hon satt där och skrattade det där perfekta skrattet. Hur kunde han få henne att skratta sådär som hon bara brukade skratta åt mig!

Jag gick fram till bänken bakom och satte mig. Det gjorde jag nog mer för att kunna lyssna på de.

-Skulle du vilja gå ut och äta med mig på fredag?

-Kanske vi får se men jag messar dig!

-Bra får jag måste gå nu.

Isac reste sig och gick ut igen. Jag tog mina grejer och flyttade fram till Gia.

-Så.... vill du följa med till studion på fredag?

-Hade gärna velat men kan inte.

-Okej.

Jag ville inte fråga varför. Det skulle bara låta misstänksamt. Jag visste varför. Hon skulle ut med Isac!!

Såklart Isac det är ju alltid han som ska förstöra allt!

~Skip time till rasten~

Gia's P.O.V

Han var så gullig . Jag kan knappt vänta tills vi ska träffas på fredag. Jag undrar varför Felix satte sig bakom mig och sen bredvid när Isac gick. Han kanske lyssnade. Men vad spelade det för roll. Varken jag eller han har känslor för varann. Eller?

-Hur kommer du hem. Ogge frågade.

-Buss o du då?

-Samma, vill du åka tillsammans?

-Sure, ska bara gå och hämta mina saker.

Jag sprang in. Låste upp mitt skåp och drog ut min data väska som jag hade fått under dan.

-Tjena, hur går det med farsan?

Jag hörde det på rösten. Den där bitchiga elaka rösten som alltid visste vad den skulle säga. Lisa.

-Det är väl bra, svarade jag och försökte att låta lika bitchig som henne men det gick inte så bra och jag är helt säker på att hon också märkte det. Jag började gå mot dörren.