Solen hade just gått ned och himlen glödde ännu i orange och rött vid horisonten. Det var en makalös vy som erbjöds gästerna på terrassen till The Africa House varje kväll. De som var på tillfälligt besök och såg den för första gången skulle sannolikt aldrig glömma den och för alltid förknippa sitt besök på Zanzibar med den nästan överdrivet romantiska solnedgången här.
Jonas hade dock sett den förut. Varje kväll i nästan sex månaders tid hade han tillbringat på The Africa House. Inte så mycket för att se solnedgången som för att dricka och träffa folk. En gång i världen hade det varit det enda stället i staden där det serverades alkohol på kvällstid. Nu hade turisthorderna förändrat staden för evigt.
För honom var dock kvällsdrinken på The Africa House en del av den dagliga rutinen. En gin tonic, ibland två på det något stolpskott nu valt att kalla The Sunset Bar. Träffade han intressanta människor blev han kvar, drack mer och bytte historier. Om inte åt han något billigt direkt från grilllarna i Forodhani Gardens innan han snubblade hemåt.
Med alla rimliga mått var han alkoholist. Det insåg han själv och hans före detta arbetsgivare, den stora nyhetsdraken i Stockholm, hade storsint nog påtalat det för honom innan de erbjöd honom tre årslöner för att avsluta sin journalistkarriär i förtid. Han tyckte dock inte att det gjorde så mycket.
Han var vuxen. Han drack sig berusad på ett hustak i östra Afrika varje kväll, men vad gjorde det? Han hade råd och han hade inga plikter. Och om inte nyhetsdraken där hemma ville höra hans berättelser, så fanns där andra.
Ikväll bestod hans publik av tre medelålders flygvärdinnor från Lufthansa och deras manlige kollega. De hade tillbringat en timme tillsammans nu, tittat på solens långsamma färd ned över horisontlinjen och bytt cynismer med varandra. En av flygvärdinnorna, en ganska alldaglig kvinna strax under fyrtio med kort rågblont hår, såg ut att möjligen vilja byta mer än cynismer med honom. Med lite tur skulle han få sova i rena lakan i natt.
Det burrade till i fickan. Jonas ställde ifrån sig drinken och tog upp telefonen. Ett sms. Det var inte ofta nu för tiden.
"Ryktet säger att du är i Tanzania. Hör gärna av dig asap om det stämmer!
/Lisen"
Så, den stora morgontidningens allsmäktige nyhetsredaktör behagade visst söka honom. Något hade antagligen hänt någonstans i Afrika. Han tittade först på klockan, sedan på flygvärdinnan. Vad det än var kunde det säkert vänta tills imorgon.
-Har jag berättat om knäcket vi gjorde om hur ryska maffian tagit över flyttbranschen i Stockholm, frågade han sin publik och smuttade på drinken. En månads jobb. Sen vågade ingen trycka skiten ändå...!
