...både mig och Noel? Den är verkligen mitt emellan oss. Matilda flinar en aning mot mig och jag skrattar till lite nervöst i väntan på att Matilda ska ta flaskan och snurra igen, men hon gör inget. Då gör jag ett försök att ta tag i flaskan och snurra igen, det kan ju inte räknas när den hamnar precis mellan två personer. Men när jag sträcker mig efter flaskan stoppas jag snabbt av en lite full Ludwig som tar tag i min handled.
"Den är helt klart på dig, Livia" säger han och jag möter hans blick, han ler snett mot mig.
"Fast nej, den pekar på mig" nu är det Noel som pratar, så per automatik vänder jag blicken mot honom och han möter min, och han likasom Ludde ler mot mig.
"Men Noel, vem som helst ser att den pekar på Livia" Ludwig spänner blicken i Noel och pratar nu med en lätt irriterad ton. Vad håller dom på med?
"Ludwig, kära du, den pekar på mig" Noel flinar överlägset mot honom samtidigt som han enkelt slår ut med händerna.
"Noel, den pekar på Livia" Ludwig kollar irriterat på Noel, och om jag känner Ludde kommer han få ett utbrott snart. Han gör det han alltid gör när han är arg, knyter nävarna.
Folk omkring oss har börjat sucka och även Matilda börjar tröttna på killarnas tjat. Hon kollar på oss och jag ser hur hon gör en räknelek i huvudet, sedan tar hon tag i flaskan och vinklar den rakt mot Noel.
"Så? De är väll inte så jävla svårt" hon sätter sig irriterat i ringen igen. Jag hör en svag suck lämna Ludwigs mun och han lutar sig tillbaka i ringen. Exakt alla runt oss kollar frågande på varandra och jag förstår dom, jag fattar inte heller vad som precis hände.
Jag vänner blicken mot Noel och ler försiktigt, ska vi bara kyssa varandra nu, eller va? Jag är inte så bra på sånt här om jag ska vara ärlig. Hans blick däremot pendlar försiktigt mellan mina ögon och mina läppar innan den slutligen stannar vid mina ögon, så nu sitter vi bara och kollar på varandra. Ju fler sekunder som går ju obekvämare blir jag och mina tankar går på högvarv, ska jag kyssa honom? Ska han kyssa mig? Ska vi kyssa varandra?
"Men gud Noel kyss henne bara" någon kille i ringen avbryter vårat stirrande på varandra och han suckar högt när han yttrat meningen. Precis som han sa gör Noel det, han kysser mig.
Innan jag vet ordet av känner jag hur han lätt har placerat sin hand vid mitt kindben och hans huvud närmar sig mitt. När det bara är någon centimeter, om ens det, mellan våra läppar stannar han upp. Han möter min blick en sista gång innan han för våra läppar samman. Det är till en början en försiktig kyss, men efter någon sekund när jag kysser tillbaka känner jag hur Noel vill fördjupa den, vilket jag "tillåter" eller vad man ska säga. Jag placerar min hand på hans axel och drar honom närmare och kysser blir allt intensivare efter varje sekund. Jag känner folks blickar bränna i ryggen och då slår det mig att vi fortfarande befinner oss på festen, något jag av någon anledning hade glömt bort.
Jag drar ifrån och möter Noels blick igen, han ger mig ett snabbt leende innan han släpper mitt kindben och sätter sig på sin plats igen. Jag vänder mig framåt och möts av att alla sitter och kollar chockat på oss. Gjorde jag något fel, eller va?
"Eh, bra kysst. Nu kör vi nästa, Livia välj sak" Matilda kollar en aning obekvämt på mig och nickar mot flaskan som fortfarande pekar mot Noel.
"Noel får välja, jag måste på toa" jag reser mig hastigt upp och rättar till min vita långärmade tröja. Jag slänger en snabb blick över ringen innan jag vänder mig om och börjar gå mot toan, vart den nu ligger.
-
Efter vad som känns som en evighet hittar jag äntligen toan som tydligen låg på övervåningen. Jag smiter snabbt in och låser dörren efter mig. Jag måste inte alls på toa, jag måste typ få tänka? Jag vet inte, jag blev bara helt ställd efter min och Noels kyss.
Jag sätter mig enkelt på toalocket och suckar. Vad är det med mig egentligen? Sekunden Noel kysste mig blev jag nervös, jättenervös. Det kändes som jag blev förlamad i hela kroppen och min mage typ exploderade. Noel och jag är bara vänner men ändå kändes det sådär. Det låter ju som jag gillar honom. Nej Livia, skärp dig. Det var säkert bara för jag inte kysst någon på säkert tre månader. Fast när jag kysste folk då kändes det inte så-
Mina tankar avbryts av att någon knackar på dörren.
"Livia?" det är Noel.
"Ja?" jag reser mig från toan och går mot dörren, för att sedan låsa upp den. Jag öppnar den och utanför står han.
"Eh alltså, jag känner mig ganska klar här, vill du dra hem eller vill du stanna längre?" han lutar sig och dörrkarmen och lägger huvudet på sne.
"Vi kan dra, men sover jag hos dig?" jag lutar mig likasom han mot dörrkarmen och granskar försiktigt hans ansikte. Hans ögon är verkligen så fina, det är dom som typ utmärker hela hans ansikte.
"Ja såklart, om vi drar typ nu så hinner vi med sista tunnelbanan" han reser sig ifrån dörrkarmen och nickar bakåt i gest att vi ska börja gå, vilket vi gör.
"Bra" vi fortsätter gå och som vanligt när man går bredvid någon så råkar våra händer nudda vid varandra, men jag drar snabbt undan min. För när dom nuddade varandra gick det som en stöt genom hela min arm. Herregud, nu får jag skärpa mig. Det är säkert bara alkoholen, jag hoppas det iallafall.
YOU ARE READING
Kärleken hatar mig | Hov1
FanfictionVi står och bara kollar på varandra, tårarna lägger sig som en klump i halsen på mig. Jag får bita mig i kinderna för att hindra gråten som just nu kväver mig. Jag vet inte hur jag ska bete mig. Framför mig står liksom killen som krossade mitt hjärt...