Jag blev lite rädd där

227 14 10
                                    


(Natalies POV)
-Vänd inte detta på mig nu?
-åh jag orkar inte ens med dig Natalie
Jag ställde mig upp igen och gick upp för trappan in på mitt rum. Jag slängde mig på sängen, jag gjorde mig mindre och helt plötsligt började jag storgråta ut alla mina känslor. Jag kände mig ensam, Sviken,  Hatad och mycket mer.
Dörren öppnades och snart så låg det en tyngd bredvid mig samt ett par armar som hade omfamnat mig.
-Vad har hänt Natalie?
-Jag vet inte. Jag har bara massor av känslor som kommit men varför dem har kommit vet jag inte
-Hormoner
-Kanske
Han trycke mig närmare han så att jag snart kunde känna hans luft som han släppte ut mot mitt huvud.
-Allt är lugnt, jag finns här för dig
-Är våran paus fortfarande kvar?....
Han pussade mig lite lätt på huvudet innan han tryckte mig närmare han ytligare.
-Nej det är den inte
Jag vände mig om så att våra läppar bara var några få millimeter ifrån varandra.
-Du behöver inte gråta mer prinsessa
Sa han och torkade bort tårar från min kind
-Jag älskar dig. Jag ångrar allt jag sagt, jag hatar dig verkligen inte Martinus. Förlåt för att jag sårat dig, förlåt för att jag puttat dig, förlåt för att jag skrikit på dig, förlåt för att jag inte har litat på dig
-Natalie du behöver inte säga förlåt, jag förstår varför du gjort som du gjort. Jag borde ha tänkt mig för, du är ändå gravid och behöver mer stöd än någonsin nu
-Tack
Han förde samman våra läppar och det kändes som om jag var i himlen nu. Vi släppte och han log mot mig.
-Kan du inte gå ner och prata med Marcus?
-Vad finns det att prata om?
-Okej vi gör såhär, vi kan prata med han imorgon så kan vi bara mysa idag och kanske kolla på film?
-Okejdå men bara om jag får välja filmen
-Visst
Sa han och skratta lite.
Han ställde sig upp och genast blev jag kall
-Men martinussss
-Vad prinsessa?
-Nu blev jag kall
Sa jag lite muntert
Han skratta lite till och kollade på mig
-Men hur ska jag hämta datorn då??
-Du behöver inte hämta datorn
-Va?
-Kom hit bara jag blir kallare och kallare och du vill väl inte att jag ska frysa?
- Ta på dig täcket Natalie
Skratta han fram
-Nej
-Om jag lägger mig med dig under täcket då?
-Okej
Sa jag snabbt och la mig under täcket
Under den tiden jag hade lagt mig under täcket så hade Martinus hämtat datorn. Han la sig tätt intill mig och satte på datorn.
-Vilken film?
-Skönheten och odjuret
-Inte den tecknade hoppas jag
Jag log och svara han
-Nej den med skådespelare
-Jag blev lite rädd där

Beautiful mistake ✔Where stories live. Discover now