Tårarna rinner och pappas hand har lämnat ett rött märke på min handled. Toppen nu har jag både en röd kind och en röd handled. Jag suckar och sätter mig ner på en liten stubbe och kolar mig omkring, jag har ingen aning vart jag är. Jag vet bara att jag är i någon skog, och det har börjat att bli mörkt utomhus. Sakta sluter jag ögonen och tar ett djupt andetag.
Jag rycker till av en skrik och dunsar ner på marken, sakta reser jag mig och blänger på stubben. Jävla stubb jävel, varför måste den vara så hård nu har jag ju skit ont på rumpan. Ännu ett skrik ilar i grantopparna och jag stannar till, ni vet ett sånt där skrik som får än att få gåshud och ont i magen? Ungefär att sånt skrik var det.
"Snä..... skada mi... nt.." är det ända jag hör, antagligen för att det är en bit bort men ändå. Tyst går jag mot det hållet där rösten kom ifrån. Ja jag vet i skräck filmer så ska man aldrig gå dit där skrik kommer ifrån men varför inte, jag har ändå inte tänkt att gå hem. Rösterna blir högre och tydligare och man kan se några gestalter en bit bort i en skogs glänta. Mär jag kommer närmare ser jag att det ligger en man på marken med ett blodigt ansikte och näsan ser ut att vara halvt knäckt. En kille som ser ut att bara vara några år äldre än mig står framför honom med ryggen mot mig, han riktar även något mot mannen på marken och det ser ut som en pistol.
Försiktigt bakar jag bakåt men trampar på en gren som knakar till, jag stannar upp för att se om dom hörde någonting men dom värkar inte ha hör någonting. Jag pustar ut av lättnad och vänder mig åter igen om och börjar att gå därifrån. Men tydligen så vill livet inte sammarbeta med mig idag så en jävla pinne dyker upp vid mina fötter så att jag slår i foten och trillar ner på marken med en duns. Tror ni att dom hörde mig? Svaret är jaa! Vilket inte är bra. Förvånade ansikten vänds snabbt mot mig innan en av killarna ropar något och alla börjar springa efter mig. Klumpigt reser jag mig upp men trillar sedan tack vare ett jävla ben som kom i vägen.
"Cuyas malditas piernas eran?" (Vems jävla ben var det?) skriker jag och tittar argt upp. Framför mig står en flinande muskulös kille med blont hår och fräknar, varför ska alla snygga killar alltid flina. Medans jag ligger och dagdrömmer så lyfter han upp mig och slängar mig över axlarna. Ilsket börjar jag sprattla med benen för att komma loss men han tar bara ett stadigare grepp om mig.
"Déjame tu salchicha errante" (Släpp mig din vandrande korv) skriker jag och han skrattar till. Så han kan göra annat än att flina.
"Leo jag fångade en liten señorita" ropar han till någon som antagligen heter Leo. Plötsligt så släpper blondi ner mig och trycker något mot min mun. Förtvivlat försöker jag att komma loss men misslyckas då mina ögonlock blir tunga och min kropp blir slapp. Jag kämpar med att hålla ögonen öppna men tillslut har jag inget annat vem än att välkomna mörkret.
Dundunduuun!! Aja visade sig att jag hittade ett sätt att uppdatera ändå, kanske lite stavfel här och där för att min mobil är lite borta för att vi inte fixat den än. Iallafall här var andra kapitlet så hoppas att det inte blev för konstigt.
Hejdå!
