Du har sett mina sår, inte min historia

Kapitel 19

•Amanda•

Jag kunde inte fatta att jag skulle träffa självaste FELIX SANDMAN!

Felix har varit min crush i nästan ett år nu.

Ja, jag är en Foooer. Fast det har gått lite till och från. Men Felix har sedan början alltid varit min favorit!

Deras musik är gudomlig även fast det finns några låtar jag inte gillar.

Jag gick in på badrummet och borstade mitt hår och tänderna. Jag satte upp det blonda tunna håret i en tofs och satte på smink, bara basic grejer, foundation, consiler, mascara och lite läppstift. Fast läppstiftet är i en nude rosa färg så det syns inte så mycket.

Jag går till garderoben och väljer kläder, en ljusblå klänning i spets tyg. Jag byter om och sedan går jag ut till köket. Jag tar en skål med flingor och mjölk och sätter mig och äter.

Jag var riktigt nervös för att få träffa Felix! Jag menar han är min crush och vitt jag vet så är han singel!

Fast det utgjorde inte att jag skulle ha en chans på honom. Men man kan alltid hoppas!

Jag satte på mig mina blommiga ballerinaskor och lämnade lägenheten.

"Hej!" Sa Felix när vi träffades.

"Hej." Sa jag och han gav mig en kram. Jag rös i hela kroppen och log.

"Vart ska vi gå?" Frågade han gulligt.

"Kan vi gå till gamlastan?" Frågade jag och han nickade.

Vi styrde vår väg mot tunnelbanan och klev snart på nästa tåg mot gamlastan.

"Gud va söt!" Sa jag och pekade på en liten hund som stod fast kopplad vid en lyckt stolpe. Felix skrattade och nickade.

"Nästan lika söt som du." Sa han och mitt ansikte brände.

Det la sig en pinsam tystnad över oss när vi gick längs gränderna.

Tiden hade gått otroligt fort och jag ville verkligen inte att dagen skulle ta slut.

Men som alla dagar, så gjorde den det.

Vi kramades och sa hejdå och sen var han borta.

•Linnea•

Jag vet verkligen inte varför, jag har faktiskt ingen aning om varför jag sa att jag var lesbisk till Ogge, för det var en lögn.

Eller, en halv lögn kanske. Jag är bisexuell. Men jag gillar ju ändå inte honom på det sättet så det spelar väll ingen roll vad han vet.

Men jag kände mig dum som ljög för honom. Och ännu dummare för att jag inte ens vågade säga sanningen.

Men om han inte dömde mig för att vara lesbisk så kommer han väll inte det om jag säger att jag är bi?

Men allting skulle bli så komplicerat!

Han kanske redan berättat vad som hände för hans kompisar. Vad vet jag vad tonårskillar pratar om?

Men jag vill berätta, sanningen är altid bäst.

"Hej, vi måste snacka." Skrev jag i ett sms till Ogge.

Vi bestämde att ses vid parken borta hos honom klockan 11.30.

***

Jag började närma mig parken och såg ogge sitta vid en bänk med sin mobil i handen.

"Hej." Sa jag när jag kom fram och han kollade upp på mig och log.

"Hej." Sa han och reste sig och gav mig en kram.

Jag satte mig bredvid honom och han la en hand på mitt ben.

"Vad är det du vill prata om? Har det hänt något?" Frågade han oroligt.

"Jag mår bra Ogge, men jag har ljugit." Sa jag och bet mig i läppen.

"Okej." Sa han med en utdragning på ordet.

"Jag är inte lesbisk." Sa jag och jag kunde se en liten svagt leende växa fram på hans läppar.

"Okej, så du är hetro?" Frågade han men jag skakade på huvudet.

"Jag är bi." Sa jag och skämdes så jäkla mycket.

Jag hade aldrig skämts för min läggning förut. Men nu, för OGGE så gjorde jag det.

Ogge måste ha märkt att jag skämdes för plötsligt låg hans armar runt mig.

"Men jag antar att detta inte ändrar på hur du känner om mig?" Frågade han smått nervöst och jag nickade och gav honom en "sorry" blick.

"Tack för att du berättade." Sa han efter ett tag.

Jag skrattade och han kramade om mig.

"Men, förändrar det här din syn om mig?" Frågade jag och spände käken.

"Nej, du är fortfarande tjejen jag kommer att satsa allt för." Sa han och pussade min panna. Jag skrattade och gosa ner mitt huvud

i hans nacke.

"Du är bäst Ogge, vet du det?" Sa jag och han log mot mig.

"Du med."