Axel: kommer du till skolan idag?
Jag var hos doktorn på morgonen.
Jag sitter på tunnelbanan och ser alls liv flyga förbi.
Tänk om de kunde stanna upp och uppskatta livet.
För en sekund.
Jag: jag försov mig, är på väg
Jag vet inte ens varför jag inte kan berätta.
Men jag är väl rädd att du ska bli rädd.
Vi smsar hela vägen tills jag kommer till skolan.
Du sitter med dina vänner.
Såklart.
YOU ARE READING
Farväl- Axel Liljefors Jansson
Poetrylite tid, några månader det är så lång tid vi får du och jag det är den tiden som är kvar av vår relation trots att den inte ens har börjat för jag har knappt någon tid kvar förlåt för att jag inte sade det direkt men du var så glad och jag var s...
