Jag följer dig hem.
Vi går en bit ifrån.
Men tillräckligt nära för att våra händer ska snudda vid varandra när vi går.
Bladen på träden täcks av regndroppar.
Varken jag eller vädret är på riktigt.
Du pekar mot ditt hus.
Hejdå Axel, vi ses imorgon.
Hejdå Astrid.
Tack för att du hjälpte mig med texten.
Kan du den nu?
Nej.
Jag skrattar lite.
Snart kan jag den, annars får du hjälpa mig igen.
Jag ler.
Du går in.
Och jag saknar dig redan.
YOU ARE READING
Farväl- Axel Liljefors Jansson
Poetrylite tid, några månader det är så lång tid vi får du och jag det är den tiden som är kvar av vår relation trots att den inte ens har börjat för jag har knappt någon tid kvar förlåt för att jag inte sade det direkt men du var så glad och jag var s...
