Vi sitter på min altan.
Dricker hallonsoda.
Vem dricker ens hallonsoda?
Vi tydligen.
Texten är bortglömd för längesedan.
Du sitter och pratar om dina favoritlåtar.
Jag har aldrig hört den heller
Du skrattar lite åt mina väldigt begränsade musikkunskaper.
Du ser så vackert ut i sommarkvällen.
Jag tänker på hur det skulle kännas att kyssa dig.
Filip kommer ut på altanen.
Vem är du?
Axel, vem är du?
Filip.
Snälla Filip säg inget jag inte har berättat.
Snälla.
Det gör han inte.
Han rycker bara på axlarna och går in igen.
Gullig.
Ibland.
YOU ARE READING
Farväl- Axel Liljefors Jansson
Poetrylite tid, några månader det är så lång tid vi får du och jag det är den tiden som är kvar av vår relation trots att den inte ens har börjat för jag har knappt någon tid kvar förlåt för att jag inte sade det direkt men du var så glad och jag var s...
